Vid en prostatacancerdiagnos finns flera olika behandlingsvägar att välja mellan – allt från palliativ vård som lindrar symtom till kurativ behandling som syftar till att helt bota sjukdomen. Valet påverkas av cancerens stadium, tumörens aggressivitet, din ålder och din allmänna hälsa. Varje behandlingsform har sina egna fördelar och risker, vilket gör det viktigt att känna till både möjligheterna och de biverkningar som kan uppstå innan du fattar beslut tillsammans med din läkare.
Extern strålbehandling innebär att högenergetisk strålning riktas mot cancertumören från en apparat utanför kroppen. Strålningen skadar cancercellernas DNA så att de inte längre kan dela sig och överleva. Behandlingen ges vanligtvis under flera veckor med korta sessioner per dag.
Ett alternativ är brakyterapi, en intern form av strålbehandling där små radioaktiva kapslar placeras direkt i eller nära den maligna vävnaden i prostatakörteln. Metoden ger en hög lokal stråldos med minimal påverkan på omgivande organ.
Strålning mot prostatområdet kan irritera ändtarmen och orsaka besvär som smärta, sveda, täta trängningar, brådskande behov av tarmrörelser och i vissa fall blödningar.
På urinvägarna kan strålbehandling ge irritation i nedre urinvägarna, inflammation, sveda vid miktioner, ökad urinfrekvens, trängningsbesvär och smärtsam urinering. Oavsett om extern strålbehandling eller brakyterapi väljs finns dessutom risk för erektionssvikt, och behandlingen leder i praktiken alltid till infertilitet, eftersom sädesproduktionen skadas permanent.
Laparoskopisk radikal prostatektomi – ofta benämnd prostatakirurgi – innebär att hela prostatakörteln samt sädesblåsorna opereras bort. Ingreppet utförs genom några små snitt i buken med hjälp av ett laparoskop, ett tunn instrument med kamera som ger kirurgen förstorad bild av operationsområdet. Tekniken innebär mindre blödning, kortare vårdtid och snabbare återhämtning jämfört med öppen kirurgi.
Efter en radikal prostatektomi är risken för erektionssvikt betydande, men många återfår gradvis sin sexulla funktion. Enligt Peter T. Scardino, chef för urologiska kliniken vid Memorial Sloan-Kettering Cancer Center, återfår cirka 85 procent av männen erektioner som räcker för samlag efter operationen, även om återhämtningen kan ta månader eller år. Infertilitet följer dock alltid med ingreppet, eftersom sädesblåsorna tas bort och kopplingen mellan testiklarna och uretren bryts. Andra möjliga konsekvenser är urinläckage och nedsatt kontroll över urinering.
Hormonbehandling används främst hos äldre män eller när cancern spridit sig och inte kan botas med kirurgi eller strålning. Behandlingen går ut på att stänga av kroppens produktion av manligt hormon (testosteron) eller blockera dess effekt, eftersom testosteron stimulerar tillväxten av prostatacancerceller. Det kan ske genom läkemedel eller, i vissa fall, kirurgiskt borttagande av testiklarna.
Beroende på vilken typ av hormonbehandling som ges kan olika biverkningar uppträda, bland annat infektionsrisk, smärta i samband med injektioner eller operation, diarré, leverpåverkan samt nedsatt mörkerseende och nattblindhet. Vanliga effekter av låga testosteronnivåer är också värmevallningar, trötthet, minskad sexlust, impotens och ökad risk för benskörhet.
Vilken behandling som passar bäst beror på flera faktorer: cancerns stadium och aggressivitet, din ålder, ditt hälsotillstånd och dina egna prioriteringar kring livskvalitet. Diskutera alltid noggrant med din urolog och be gärna om en andra bedömning innan du bestämmer dig. Vid tidig och långsamväxande prostatacancer kan aktiv övervakning vara ett alternativ, där behandlingen skjuts upp tills tecken på progression visar sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online