Strålning ges oftast med en maskin som avger röntgenliknande strålar. Denna form kallas extern strålterapi. Andra former innebär att man sväljer radioaktiva tabletter eller får radioaktiva kapslar inplanterade i kroppen, men dessa metoder är mindre vanliga. Många vanliga biverkningar förekommer vid både extern strålterapi och andra former av strålning, medan hudproblem och lokalt håravfall endast uppstår vid extern strålterapi.
Biverkningarna varierar från patient till patient, men de brukar vanligtvis börja inom några dagar efter den första behandlingen. I vissa fall kan biverkningar kvarstå även efter att behandlingarna har avslutats.
Cancerrelaterad trötthet är en av de vanligaste biverkningarna i samband med strålbehandling. Den kan orsakas av själva strålningen eller av en kombination av strålning och andra cancerbehandlingar, tillsammans med stressen av att vara sjuk. En ihållande och kronisk trötthet kan göra det svårt att klara dagliga aktiviteter. Sömn och vila lindrar inte alltid känslan av utmattning – du kan vakna efter en tupplur eller en hel natts sömn och ändå känna dig trött. Tröttheten kan börja när strålbehandlingen inleds och bli värre ju fler behandlingar du får.
Hudproblem och lokalt håravfall kan uppstå på det ställe där strålningen riktas. Du förlorar inte allt hår, vilket ofta sker vid kemoterapi, eftersom strålningen bara dödar de celler den kommer i kontakt med. Förutom håravfall på det behandlade området kan huden där också bli irriterad. Huden kan svullna, blåsbildas eller se solbränd ut. Den kan också kännas torr eller kliande och börja fjälla. Det kan ta några veckor för huden att läka efter avslutad strålbehandling. Du ska inte klia på området eller använda tvål eller andra produkter som kan irritera huden ytterligare, och du bör inte bära åtsittande kläder eller förbanda huden utan att först rådfråga din läkare.
Beroende på var strålningen ges kan du få problem som stör din kosthållning. Får du strålning mot huvud eller hals kan det vara svårt att svälja, och du kan tappa aptiten. Munsårlighet, torr mun eller nedsatt smakförmåga kan också förekomma. Du kan dessutom må illa. Dessutom blir du mer mottaglig för karies; om du har tandproteser kan de sluta passa eftersom munnen kan svullna.
Strålning mot bröstet kan också göra det svårt att svälja och orsaka ätproblem. Slutligen kan strålning mot magen eller bäckenet ge matsmältningsbesvär, inklusive illamående, kräkningar eller diarré.
I sällsynta fall kan strålning få antalet vita blodkroppar eller blodplättar att sjunka. Detta gör dig mer mottaglig för infektioner och kan påverka immunförsvaret. Det kan också göra det svårt för blodet att levra sig. Om detta händer till följd av din strålbehandling kan läkaren behöva skjuta upp behandlingen en kort tid så att blodvärdena hinner stiga igen. Du kan också drabbas av anemi (lågt antal röda blodkroppar) och behöva blodtransfusion.
Strålning kan potentiellt orsaka långvariga skador på kroppen. Har du fått strålning mot bröstet kan ärrbildning runt lungorna göra det svårt att andas, eller så kan du få hjärtproblem. Har du fått strålning mot magen eller bäckenet kan du uppleva funktionsstörningar i urinblåsan eller tarmen.
Enligt American Cancer Society finns också en liten risk att utveckla strålningsinducerade cancerformer till följd av strålbehandlingen. Dessa cancerformer visar sig ofta först 10 år eller mer efter behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online