1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Halscancer – behandlingsalternativ och vad du bör veta

När halscancer har diagnostiserats vägs tumörens typ, stadium och placering, patientens allmänna hälsa samt patientens egna önskemål samman innan en behandlingsplan kan läggas upp. Kirurgi, strålbehandling och cellgiftsbehandling (kemoterapi) är de standardbehandlingar som används mot cancer och som är godkända av FDA. Kliniska studier kan också vara ett möjligt behandlingsalternativ. Tala alltid med din läkare om frågor eller funderingar – en god kommunikation är avgörande för ett bra resultat.

Vad är halscancer?

Halscancer uppstår när celler i svalget delar sig onormalt och bildar en vävnadsmassa, det vill säga en tumör, som också kan ge upphov till metastaser – en spridning till närliggande vävnader och/eller organ i kroppen. Sjukdomen kallas även stämbandscancer, struphuvudscancer (larynxcancer), svalgcancer och cancer i glottis. Enligt UCSF Medical Center börjar de flesta struphuvudscancrar i stämbanden.

Struphuvudet (larynx) består av tre huvudområden:
Supraglottis: området ovanför stämbanden.
Subglottis: det nedre området mellan stämbanden och luftstrupen.
Glottis: mittområdet i struphuvudet som innehåller stämbanden.
Cancer kan drabba stämbanden, struphuvudet och/eller andra delar av svalget.

Behandling av halscancer

Kirurgi och strålbehandling används tillsammans eller var för sig för att behandla de flesta former av halscancer. Kirurgi kan avlägsna små tumörer i tidiga stadier samt medelstora eller stora tumörer vid mer framskriden cancer. Strålbehandling använder en specifik energityp som kallas joniserande strålning, vilken förstör cancerceller och minskar tumörernas storlek. Behandlingen sker på två sätt: extern strålbehandling, där en källa utanför kroppen riktar strålningen mot tumören, eller intern strålbehandling, där ett inkapslat radioaktivt ämne förs direkt in i eller nära tumören. Enligt National Cancer Institute får de flesta som behandlas med strålning mot cancer extern strålbehandling.

Cellgiftsmediciner tillförs kroppen via muskeln eller intravenöst, det vill säga i en ven. Kemoterapi kan ges i form av tabletter eller vätska, och olika mediciner används för olika typer av cancer. Behandlingen verkar genom att tränga in i blodbanan och döda cancerceller eller hindra dem från att växa. Kemoterapi kan användas om halscancern har spridit sig kraftigt till andra delar av kroppen, eller för att förstärka effekten av strålbehandling. Den kan också bli aktuella om operation inte är ett alternativ eller om strålbehandlingen inte gett önskad effekt.

Möjliga biverkningar

Biverkningar av strålbehandling

Strålbehandling är unik i sin förmåga att förstöra cancerceller på en specifik plats samtidigt som exponeringen för närliggande frisk vävnad begränsas. Även om normala celler skadas kan de återhämta sig under pågående behandling. Biverkningarna beror på typen av strålning, dosen och det behandlade området. Vanliga besvär är trötthet, hudförändringar samt problem i mun och svalg. Specifikt behandlade områden som hjärnan, lungorna, matsmältningskanalen och reproduktionsorganen kan också påverkas negativt. Att själv bli radioaktiv är en oro för vissa patienter. Enligt American Cancer Society kan detta ske vid intern strålbehandling, som använder inkapslade radioaktiva implantat som avger radioaktivitet.

Biverkningar av kemoterapi

Eftersom cellgiftsmediciner är mycket kraftfulla och dödar både cancerceller och friska celler kan biverkningar uppstå, såsom illamående, håravfall, kräkningar, diarré, torr hud, fertilitetsproblem, nedsatt immunförsvar och trötthet. Kemoterapi kan även påverka andra organ. Alla drabbas dock inte av biverkningar, och vissa får fler eller färre symtom än andra. Tala med din läkare om detta oroar dig och ställ frågor om hur de möjliga biverkningarna kan minimeras.

Biverkningar av kirurgi

Kirurgi kan påverka talet. Läkare kan ordinera röstträning – vid en partiell laryngektomi, där endast en del av struphuvudet tas bort, är tal fortfarande möjligt. Vid en total laryngektomi, där struphuvudet avlägsnas helt, kan en konstgjord larynx eller annat rösthjälpmedel användas. Ärrbildning, förändrat utseende samt sväljsvårigheter kan förekomma efter operationen. Kirurger gör allt de kan för att bevara eller återupprätta patientens förmåga att tala.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online