SARS och bronkit är två sjukdomar som angriper luftvägarna, men trots att båda kan ge hosta och feber skiljer de sig markant åt när det gäller allvarlighetsgrad, orsak och behandling. Här reder vi ut skillnaderna mellan de båda tillstånden.
SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome) – på svenska svår akut respiratoriskt syndrom – är en allvarlig luftvägsinfektion orsakad av ett coronavirus (SARS-CoV). Sjukdomen uppträdde för första gången i Kina 2002–2003 och spreds snabbt till flera delar av världen innan den kunde stoppas.
Bronkit innebär en inflammation i luftrören (bronkerna), de viktigaste luftvägarna till lungorna. Tillståndet orsakas vanligen av en infektion – oftast viral, mer sällan bakteriell – och kan förekomma både i akut och kronisk form. Akut bronkit är mycket vanligt och drabbar både barn och vuxna.
De vanligaste symtomen är feber, torrhosta och uttalad trötthet. Därtill kan komma andfåddhet eller andningsbesvär, muskelvärk, halsont och huvudvärk. I allvarliga fall utvecklar patienten lunginflammation och andningssvikt, och risken för dödsfall är påtaglig.
Bronkit känns ofta igen på en ihållande hosta som kan vara torr eller slembildande. Vanliga symtom är dessutom:
- Tryck eller obehag över bröstet
- Pipande och väsande andning
- Heshet och halsont
- Lätt feber och frossa
- Trötthet och huvudvärk
- Muskelvärk
Symtomen vid bronkit är i regel mildare än vid SARS, men kan kännas besvärande och pågå i flera veckor.
SARS: Sjukdomen orsakas av SARS-coronaviruset och sprids framför allt via små droppar från luftvägarna när en smittad person hostar, nyser eller pratar. Smitta kan också ske genom beröring av förorenade ytor eller föremål.
Bronkit: Den vanligaste orsaken är virusinfektion, exempelvis influensavirus eller andra luftvägsvirus. Bakteriell bronkit förekommer men är ovanligt. Smittan överförs på liknande sätt som vid SARS – via droppar eller kontaminerade ytor. Dessutom ökar rökning, passiv rökning och luftföroreningar risken att insjukna i bronkit.
SARS: Det finns ingen specifik antiviral behandling mot SARS. Vården är stödjande och kan omfatta vila, isolering för att förhindra smittspridning, syrgasbehandling samt åtgärder för att lindra feber och andningsbesvär. Svårt sjuka patienter behöver ofta sjukhusvård.
Bronkit: Eftersom de flesta fall orsakas av virus hjälper inte antibiotika. Behandlingen fokuserar på symtomlindring: vila, rikligt med vätska samt receptfria läkemedel som hostdämpande preparat, slemslösande medel och värktabletter. Undvik gärna irriterande ämnen som tobaksrök. Vid bakteriell bronkit kan läkare dock ordinera antibiotika.
SARS: Utbrottet 2003 blev en global hälsokris med drygt 8 000 registrerade fall och 774 dödsfall världen över. Epidemin kunde till slut hejdas tack vare intensiva folkhälsoåtgärder som isolering, karantän, smittspårning och resebegränsningar.
Bronkit: Bronkit är en av de vanligaste luftvägssjukdomarna och drabbar miljontals människor varje år. Den är en betydande orsak till sjukfrånvaro från arbete och skola. Även om sjukdomen sällan är livshotande kan den förvärra underliggande lungsjukdomar som astma och KOL samt leda till allvarligare komplikationer hos känsliga grupper.
Kort sagt handlar skillnaden om allvarlighetsgrad och omfattning. SARS är en ovanlig men potentiellt livshotande infektion som kräver snabb isolering och ofta sjukhusvård, medan bronkit är en vanlig och oftast godartad inflammation i luftrören som i regel läker med vila och symtomlindring. Vid långvarig eller svår hosta, hög feber eller andningssvårigheter bör du alltid kontakta vården för rätt diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online