Larynxcancer, som uppstår i struphuvudet (larynx), misstänks ofta när en person har långvariga besvär som heshet, sväljsvårigheter eller en knöl i halsen. För att kunna ställa en säker diagnos krävs vanligtvis flera olika undersökningar som kompletterar varandra. Här går vi igenom de viktigaste stegen i den diagnostiska processen.
Läkaren börjar med att noggrant gå igenom din sjukdomshistoria, inklusive aktuella symtom och eventuella riskfaktorer såsom rökning och hög alkoholkonsumtion. Därefter utförs en fysisk undersökning med fokus på halsen och svalgområdet, där läkaren bland annat känner efter om det finns knölar eller förstorade lymfkörtlar.
Vid en laryngoskopi används ett tunt, flexibelt instrument med kamera – ett laryngoskop – för att visualisera struphuvudet och stämbanden. Instrumentet förs varsamt in via näsan eller munnen, vilket ger läkaren en tydlig bild av stämbanden och omgivande strukturer.
Om läkaren under laryngoskopin ser misstänkta eller onormala områden kan en biopsi tas. Ett litet vävnadsprov samlas då in från det aktuella området och analyseras på laboratorium. Undersökningen visar om cancerceller finns och vilken tumörtyp det rör sig om.
Datortomografi (DT/CT) och magnetkameraundersökning (MRT) används för att bedöma tumörens storlek, läge och utbredning. Undersökningarna hjälper till att fastställa sjukdomens stadium och visar huruvida omgivande strukturer påverkats.
På tumörvävnaden kan analyser av biomarkörer utföras för att identifiera specifika genetiska förändringar eller molekylära markörer. Resultaten kan vägleda val av behandling och ge information om möjligheter till riktad terapi.
Blodprover tas för att bedöma den allmänna hälsan och kontrollera potentiella indikationer på cancer, exempelvis förhöjda nivåer av vissa tumörmarkörer.
I vissa fall rekommenderas en PET-CT-undersökning. Den kombinerar en PET-skanning, som visar cellernas metaboliska aktivitet, med datortomografi och ger detaljerad information om var tumören befinner sig och om den spridit sig.
Vid vissa förändringar i larynx kan en finnålsbiopsi utföras i samband med laryngoskopin. En tunn nål förs genom huden eller munnen för att samla upp celler som därefter granskas mikroskopiskt.
I vissa fall görs även en bronkoskopi för att undersöka luftvägarna och avgöra om tumören involverar luftstrupen (trachea) eller bronkerna.
Fall av larynxcancer diskuteras oftast i ett multidisciplinärt team, ofta kallat tumörkonferens. Gruppen består av specialister från olika områden, exempelvis öron-, näs- och halsläkare, onkologer, radiologer och patologer. Detta tvärfackliga arbetssätt säkerställer en korrekt diagnos och en individanpassad behandlingsplan.
Diagnosen larynxcancer ställs sällan utifrån en enda undersökning. Genom att kombinera anamnes, laryngoskopi, vävnadsprov, bildtagning och expertbedömning kan vården både bekräfta diagnosen och planera den mest effektiva behandlingen. Kontakta din vårdcentral om du har långvariga symtom som heshet, halsont eller sväljbesvär – ju tidigare en utredning inleds, desto bättre är prognosen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online