
Testikelcancer är en cancerform som utvecklas i testiklarna. Sjukdomen är relativt ovanlig men drabbar oftast unga män i åldern 15 till 35 år. Den goda nyheten är att testikelcancer har mycket goda botningsmöjligheter om den upptäcks tidigt. Nyckeln är att känna igen tecknen och upptäcka cancern innan den hinner sprida sig till andra organ.
En knöl eller bula i testikeln är det vanligaste tecknet på testikelcancer. Andra symptom kan vara smärta i magen eller ljumsken, smärta i testikeln, ömhet kring brösten samt trötthet och allmän orkeslöshet. Många män upptäcker förändringen själva, ofta i samband med duschning eller egen undersökning.
Flera faktorer kan öka risken att drabbas av testikelcancer. Enligt Mayo Clinic kan avvikelser i testiklarna, exempelvis en icke nedstigen testikel, öka risken. Sjukdomen är också vanligare bland vita män än bland män med annan etnisk bakgrund. Dessutom innebär ärftlighet – det vill säga att någon i familjen tidigare haft testikelcancer – en förhöjd risk.
Att man hittar en knöl eller känner smärta i testikeln betyder inte automatiskt att det rör sig om cancer. För att ställa en säker diagnos gör läkaren oftast en ultraljudsundersökning, som visar knölens exakta läge och karaktär. Vätska i knölen kan tyda på en cyste snarare än en tumör. Läkaren kan även beställa ett blodprov för att mäta så kallade tumörmarkörer, eller ta ett vävnadsprov (biopsi) för att undersöka om cellerna är cancerogena.
Det finns tre huvudsakliga behandlingsmetoder vid testikelcancer, och valet beror på cancerns stadium. Kirurgi är den vanligaste behandlingen, där kirurgen opererar bort den drabbade testikeln helt. Om cancern upptäcks tidigt krävs ofta ingen ytterligare behandling. Vid mer framskridna stadier kan läkaren rekommendera kemoterapi eller strålbehandling efter operationen. Båda metoderna syftar till att döda cancerceller och stoppa sjukdomens tillväxt.
Både operation, kemoterapi och strålbehandling kan minska spermieproduktionen, vilket i vissa fall leder till infertilitet. Hur det går varierar från person till person – hos vissa återgår spermieproduktionen till det normala efter flera månader eller år. Innan du påbörjar cancerbehandling bör du prata med din läkare om möjligheten att frysa ner spermier, särskilt om du planerar att skaffa barn i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online