Akatisi är en stark inre drivkraft att ständigt vara i rörelse och sysselsätta sig med aktiviteter. Personer som drabbas har svårt att sitta stilla eller sluta röra på sig. Tillståndet åtföljs ofta av paranoia och ångest, och drabbar framför allt patienter som behandlas med antipsykotiska läkemedel. Det finns behandlingar som kan lindra besvären, men i vissa fall blir akatisin långvarig och går bara att dämpa delvis.
Akatisi innebär ett tillstånd av extrem rörelsedrift som drivs av inre faktorer. I de flesta fall orsakas det av antipsykotiska läkemedel, men det kan också uppstå som en biverkning av abstinens efter morfin. Typiska symtom är att man växlar vikten mellan fötterna, går på stället, skrapar med fötterna eller svänger upprepade gånger med benen. I svåra fall går den drabbade omkring oupphörligen och befinner sig i ett konstant upprört tillstånd. Att sitta eller stå stilla under längre tid blir nästintill omöjligt.
Akatisi kan även åtföljas av intensiv paranoia. Den drabbade kan känna att något katastrofalt är på väg att hända, eller att hen är övervakad eller förföljd. Denna paranoia skapar i sin tur ångest. Paranoian drivs av vanföreställningar – övertygelser som står i strid med verkligheten. En drabbad person kan bli misstänksam, irritabel, introvert, deprimerad, envis, avundsjuk, självisk, osocial och bitter utan någon annan anledning än just dessa vanföreställningar.
En obestämd ångest kan ligga i centrum för akatisi. Paranoia kan förstärka ångesten och därmed agitera akatisin ytterligare. Rörelserna blir då mer uttalade och personen kan bli helt rastlös, med snabba och kontinuerliga rörelser. Vanliga tecken på ångest är ständig spänning och oro. Irrationella rädslor som stör livsstil och tankemönster är också en vanlig komplikation. Ångesten kan variera från en mild känsla av olust till en total oförmåga att hålla sig stilla.
Bland andra komplikationer som kan ses vid akatisi finns onormalt beteende, aggression, sjukdomskänsla, stirrande, gångstörningar, nedsatt minne, deprimerad sinnesstämning, asteni (fysisk svaghet), viktökning, suicidförsök, sedering, sömnlöshet, tremor (darrningar) samt dyskinesi (ovilkorliga rörelser). Vissa av dessa biverkningar kan kopplas direkt till akatisin, medan andra helt enkelt är samtidiga reaktioner på psykiatriska läkemedel. I vissa fall uppstår även malignt neuroleptikasyndrom (MNS) som en reaktion på antipsykotiska läkemedel. MNS är en ovanlig men allvarlig rörelsestörning som alltid kräver sjukhusvård.
Nyare så kallade "atypiska" neuroleptiska läkemedel används för att behandla akatisi. Även hormonet melatonin och vitamin B6 kan ha en gynnsam effekt. Ett stort problem med akatisi är att besvären ofta debuterar sent – patienten kan alltså använda psykiatriska läkemedel i flera år utan att få några symtom alls. Det finns inga tidiga screeningtester eller tydliga tidiga varningstecken för akatisi, och i vissa fall kan symtomen bli långvariga och mycket plågsamma för den drabbade.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online