Det finns många goda skäl att sluta röka. Motivationen sträcker sig från en ökad risk för allvarliga sjukdomar som cancer och lunginflammation till mer praktiska skäl som höga kostnader och obehaglig lukt. Beslutet att lämna en sådan otrevlig vana är ofta enkelt – men själva avslutet är betydligt svårare, och många försök misslyckas. Att använda ett eller en kombination av flera läkemedel som hjälper till att sluta röka ökar dock chanserna att lyckas avsevärt.
Det finns flera olika typer av nikotinersättningspreparat. Dessa läkemedel gör det möjligt för rökare att sluta gradvis genom att långsamt sänka nikotinnivåerna i blodet under flera veckors tid, i stället för att sluta tvärt. Nikotinersättningar säljs receptfritt och finns som tuggummi, pastiller, inhalatorer och depåplåster. Även om de är lättillgängliga på de flesta apotek är det ändå klokt att rådfråga din läkare innan du påbörjar en behandling.
Det finns flera kraftfulla receptbelagda läkemedel som lindrar suget efter nikotin. De verkar genom att påverka receptorer i hjärnan som annars stimuleras av nikotin. Eftersom dessa läkemedel är antidepressiva och dessutom hjälper till att reglera de humörsvängningar som är vanliga hos personer som slutar röka, krävs alltid recept från läkare. Exempel på sådana läkemedel är bupropion (Zyban, Wellbutrin), vareniklin (Champix), klonidin och nortriptylin.
Den största risken med nikotinersättning är att användaren helt enkelt byter ut cigaretterna mot preparatet och därmed aldrig bryter den beroendecykel som nikotinet skapar. Den vanligaste biverkan vid användning av nikotinplåster är klåda och hudirritation. Upplever du dessa symtom bör du ta bort plåstret och sluta använda det. Alla former av nikotinersättning kan orsaka sömnproblem och i vissa fall mardrömmar. Mildare biverkningar som illamående, yrsel och lätta huvudvärkar kan också förekomma. Receptbelagda läkemedel kan ge typiska läkemedelsbiverkningar, och du bör alltid kontakta din läkare om du upplever något ovanligt.
Nikotinersättningspreparat kan i sig vara lika beroendeframkallande som cigaretter. Även om de minskar risken för tobaksrelaterade sjukdomar, eftersom användaren inte andas in rök, fortsätter de att leverera nikotin till hjärnan. Vissa användare får kraftiga abstinensbesvär när de slutar använda preparaten. Detta är vanligast hos dem som fortsätter använda produkten längre än den rekommenderade behandlingstiden.
För bästa resultat bör läkemedelsbehandling kombineras med stöd, till exempel rökavvänjning via din vårdcentral eller Sluta-röka-linjen. Sätt ett tydligt stoppdatum, berätta för dina nära och kära om ditt beslut och var förberedd på att hantera situationer som brukar utlösa rökbehovet. Rådfråga alltid vården för att välja den behandling som passar just dig bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online