Modern forskning skiljer inte längre på icke-hyperaktiv uppmärksamhetsstörning (ADD) och hyperaktivitet. Enligt National Resource Center on AD/HD omfattar termen ADHD numera alla tre symtomyper: ouppmärksamhet (tidigare kallad ADD), hyperaktivitet samt en kombination av båda. Även om läkare ofta förskriver läkemedel till patienter med ADHD har även icke-medicinska behandlingsformer visat viss effekt.
ADD står för attention deficit disorder – uppmärksamhetsstörning. Tillståndet beskrivs som ett utvecklingsrelaterat problem där symtomen ofta visar sig redan i barndomen och kan bestå upp i vuxen ålder. Personer med ADD har svårt att koncentrera sig, följa detaljerade rutiner och komma ihåg saker. De kan framstå som sömniga, ouppmärksamma eller oorganiserade.
Enligt Mayo Clinic drabbas personer med den hyperaktiva formen av ADHD dessutom av impulsmässigt beteende, exempelvis otålighet, rastlöshet i kroppen, överdriven pratsamhet eller olämpligt sätt att tala.
Både stimulerande och icke-stimulerande läkemedel kan hjälpa till att kontrollera ADD-symtom hos ungefär nio av tjugo ADHD-patienter. Stimulantia som Ritalin och Dexedrine kan förbättra fokus och koncentrationsförmåga. Beroende på de dagliga behoven kan patienterna antingen ta kortverkande doser eller preparat med förlängd frisättning. Andra läkemedel som används inkluderar vissa antidepressiva medel samt blodtrycksmedicinen klonidin.
Elimineringsdieter har nämnts som ett sätt att hantera störningen. Dessa dieter utesluter konstgjorda tillsatser eller begränsar socker samt vissa naturliga livsmedel. Även om sådana kostval kan stödja en hälsosam livsstil och möjligen lindra symtom orsakade av känslighet för livsmedel eller kemikalier, kan de vara svåra att genomföra konsekvent i vardagen.
Vissa forskare menar att hjärnstimulering och omträningsmetoder kan hjälpa hjärnan att utveckla nya koncentrationsstrategier. Vid EEG-biofeedback bär patienten exempelvis en speciell hjälm med sensorer som övervakar hjärnvågorna. Med stöd av en tränare och videofeedback som visar koncentrationsnivåerna kan patienten träna upp förmågan att fokusera under längre perioder. Brain Gym International och andra organisationer har utvecklat tekniker där balans- och koordinationsövningar ska stärka hjärnans koncentrationsförmåga. Även andra livsstilsvanor som regelbunden sömn, meditation, yoga och fysisk träning tycks kunna förbättra symtomen.
Även om många ADHD-behandlingar visat goda resultat saknar flera av dem det vetenskapliga underlag som krävs för att betraktas som huvudbehandling eller ensam behandlingsform. American Academy of Pediatrics varnar för vitamin- och mineralterapier, behandling av innerörat, terapier mot jästinfektioner, korrigering av synspårningsfel, benomläggning av skallen samt hjärnvågsbiofeedback som obevisade metoder för att bota eller minska uppmärksamhetsstörningen. Det är därför alltid klokt att diskutera behandlingsval med legitimerad vårdpersonal innan alternativa metoder prövas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online