ADD, eller Attention Deficit Disorder (uppmärksamhetsstörning), kan enligt den kliniska modell som utvecklats av psykiatern Daniel Amen delas in i sex olika typer: klassisk, ouppmärksam, överfokuserad, temporal, limbisk och "Ring of Fire". Denna indelning bygger på hjärnavbildningsstudier och syftar till att ge en mer differentierad bild av störningen. I den här artikeln går vi igenom symtomen för respektive typ, hur de skiljer sig från varandra och vilka behandlingsmetoder som vanligtvis används.
Klassisk ADD är vanligare hos män än hos kvinnor. Tillståndet kännetecknas av hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter samt problem med att organisera arbetsbelastning och hantera tid. Klassisk ADD kopplas oftast till brist på dopamin i hjärnan och behandlas därför med dopaminstimulerande läkemedel som Ritalin, Concerta eller Dexedrin.
Barn med ouppmärksam ADD har ofta svårt att koncentrera sig. Till skillnad från den klassiska varianten präglas denna typ inte av hyperaktivitet utan av det motsatta. Barnen är ofta slöa, dagdrömmande och motvilliga till fysisk aktivitet, vilket gör att tillståndet ibland förväxlas med nedstämdhet eller låg motivation. Ouppmärksam ADD beror på brist på både dopamin och noradrenalin och kan behandlas med dopaminstimulerande preparat i kombination med kosttillskottet L-tyrosin.
Barn med överfokuserad ADD tenderar att bli alltför involverade i eller helt uppslukade av den aktivitet eller uppgift de håller på med. De lider ofta av oro och ångest och har stora svårigheter att växla från en uppgift till en annan. Tillståndet tros bero på en obalans mellan signalsubstanserna serotonin, noradrenalin och dopamin och behandlas ofta med antidepressiva läkemedel.
Personer med temporal ADD uppvisar ofta ett aggressivt, utmanande och konfrontativt beteende. Många lider även av dyslexi och perioder av depression. Tillståndet förklaras av otillräcklig aktivitet i prefrontala cortex, dopaminbrist och/eller en funktionsstörning i tinningloben (temporalloben). Behandlingen består vanligen av dopaminstimulerare samt aktiverare av hämmande signalsubstanser, exempelvis Tegretol.
Limbisk ADD kännetecknas av kronisk nedstämdhet och en genomgående negativ livssyn. Personer med denna typ har ofta en ansträngd självbild och kämpar med känslor av hopplöshet. Orsaken är minskad aktivitet i orbitala och laterala delar av prefrontala cortex, tillsammans med brist på dopamin och noradrenalin. Behandlingen kombinerar ofta antidepressiva läkemedel, stämningsstabiliserare, dopaminstimulerare och noradrenalinstimulerare.
"Ring of Fire"-ADD är den mest intensiva formen och uppvisar en blandning av i princip alla ADD-symtom samtidigt. Tillståndet leder ofta till antisocialt beteende och ökad risk för missbruk. Orsaken tros vara en samtidig dysfunktion i flera områden av hjärnan samt brist på dopamin och serotonin. Behandlingen inkluderar dopaminstimulerare och antipsykotiska läkemedel.
De sex typerna av ADD visar att uppmärksamhetsstörningar kan ta sig mycket olika uttryck – från rastlös hyperaktivitet till stillsam koncentrationssvårighet och kronisk nedstämdhet. Det är viktigt att komma ihåg att dagens etablerade diagnoskriterier i stor utsträckning hanterar dessa varianter under paraplydiagnosen ADHD. En korrekt bedömning och individanpassad behandlingsplan bör alltid tas fram tillsammans med legitimerad vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online