Mättnad är den tillfälliga minsknaden av en förstärknings effektivitet på grund av upprepad eller långvarig exponering. Det är ett motiverings-tillstånd, inte en permanent förändring av preferens.
Nyckelbegrepp
- Utsättning vs. mättnad: Utsättning (brist på tillgång) ökar förstärkarens värde; mättnad (nyligen/frekvent tillgång) minskar det.
- Primära förstärkare (mat, vatten, sömn) mättas fysiologiskt.
- Sekundära förstärkare (löf, tokens, pengar, skärmtid) mättas psykologiskt (vanvid, minskad novitet).
- Responsspecifik vs. generaliserad mättnad: Att äta pizza minskar lust för pizza (specifik) men inte nödvändigtvis för sallad (generaliserad).
Förebyggande strategier (Tillämpad beteendeanalys)
- Variera förstärkare: Rotera en meny av föredragna föremål/aktiviteter.
- Begränsa sessionens varaktighet & frekvens: Kortare sessioner, pauser mellan.
- Använd intermittenta scheman: Variabel kvot (VR) eller variabelt intervall (VI) upprätthåller respons längre än kontinuerlig förstärkning (CRF).
- Övervaka preferensbedömningar: Regelbundna MSWO (Multiple Stimulus Without Replacement) eller parvis val för att uppdatera hierarki.
- Inkorporera "förstärkar-pauser": Icke-kontingenta tillgångsperioder för att återställa utsättning.
- Kombinera förstärkartyper: Para sociala + materiella + aktivitetsbaserade.
- Lär ut självreglering: Uppskjuten belöning, token-ekonomier med utbytesfördröjning.
Klinisk / Pedagogisk relevans
Mättnad förklarar varför "enbart löf" slutar fungera, varför token-ekonomier misslyckas utan rotation av backup-förstärkare, och varför dieter misslyckas när "fusk-måltider" blir dagliga. Att designa för mättnadsresistens är kärnan för hållbar beteendeförändring.