Alla barn är aktiva och behöver tid på sig att utveckla förmågan att koncentrera sig under längre perioder. Det är därför inte alltid lätt att avgöra om ett barn bara är livligt eller om det faktiskt har koncentrationssvårigheter. Här är några konkreta steg för att ta reda på om ditt barn kan ha attention deficit disorder (ADD).
Riktlinjerna kring diagnos av attention deficit disorder (ADD) kan se olika ut beroende på var du bor och vilken skola barnet går i. Din läkare kan ge dig tydliga riktlinjer för utredning eller remittera dig vidare till en specialist som kan hjälpa dig. Läkaren kan även föreslå medicinfria lösningar att testa hemma, exempelvis kring rutiner, kost och sömn.
För att en ADD-diagnos ska kunna övervägas måste barnet uppvisa karaktäristiska drag under sex sammanhängande månader eller mer, och symtomen ska ha funnits före sju års ålder. Tänk också på att stora livshändelser som ett dödsfall eller en skilsmässa kan utlösa beteendeförändringar, liksom en plötslig flytt eller byte av skola. Håll gärna anteckningar i ett block över vad du ser, så blir mötet med vården enklare.
Om du svarar ja på flera av dessa frågor kan det vara tecken på att ditt barn har svårigheter med uppmärksamhet och behöver ytterligare professionell observation.
Om ditt barn uppvisar dessa och andra beteenden är det möjligt att han eller hon har ADD. Men om koncentrationssvårigheterna inte får negativa konsekvenser på minst två olika områden, till exempel skolarbete och socialt umgänge, kan det helt enkelt röra sig om ett extra livligt barn – eller så kan andra former av insatser behövas övervägas. Innan ditt barn diagnostiseras och får en ADD-etikett bör du alltså försäkra dig om att beteendet inte snarare beror på en stressig eller hektisk vardag. Lugna måltider med hälsosam mat, fasta rutiner och lugnande aktiviteter som pussel och brädspel kan hjälpa både dig och barnet att få vardagen att fungera bättre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online