ADHD, som står för attention deficit hyperactivity disorder, är en neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av hyperaktivt, ouppmärksamt och impulsivt beteende. Många personer med ADHD behandlar sin diagnos med receptbelagda läkemedel. De flesta läkare förskriver stimulantia som innehåller antingen metylfenidat eller amfetaminsalter, vilket oftast gör patienterna lugnare och mer fokuserade. Även om ADHD-läkemedel kan bidra till att minska de besvärande symtomen har de också flera vanliga biverkningar som är bra att känna till.
En av de vanligaste biverkningarna av ADHD-läkemedel är minskad aptit. Denna biverkning är betydligt vanligare hos barn än hos vuxna. Om ett barn går ner för mycket i vikt bör föräldrarna se till att hen äter flera hälsosamma, kaloririka mellanmål under dagen. Mellanmålen bör innehålla både protein och kolhydrater. Bra alternativ är jordnötssmör med äpplen, kex med ost, rostat bröd med hårdkokta ägg eller bagels med mjölk.
Huvudvärk är en annan vanlig biverkning av ADHD-läkemedel. Att ta medicinen tillsammans med mat kan hjälpa till att lindra besvären. Ibland orsakas huvudvärken av att medicinen verkar ut för snabbt, något som kallas "reboundeffekt". Denna typ av huvudvärk är mycket vanligare hos patienter som använder kortverkande ADHD-läkemedel. Patienter bör därför prata med sin läkare om att byta till ett längre verkande preparat.
Många personer som tar stimulerande läkemedel mot ADHD drabbas även av ont i magen, diarré, förstoppning eller buksmärtor. Dessa magproblem brukar försvinna efter de första veckorna – kroppen behöver ofta bara tid på sig att vänja sig vid medicinen. Den som har magbesvär kan prova att ta medicinen tillsammans med en måltid för att se om det belastar magen mindre. Det kan också hjälpa att äta kvällsmaten senare än vanligt, vid den tidpunkt då medicinens effekt har släppt.
En ytterligare biverkning av ADHD-läkemedel är sömnlöshet. Personer som har svårt att somna på natten bör försöka skapa en lugn läggdagsrutin som innefattar minst 30 minuters avkoppling och en stillsam aktivitet före sänggåendet. Lugnande aktiviteter kan vara att läsa en bok, lägga ett pussel eller meditera. För yngre barn hjälper ofta måleri och färgläggning till att slappna av. Eftersom personer med ADHD behöver konsekvens i sina scheman bör de försöka gå och lägga sig samma tid varje kväll och vakna samma tid varje morgon.
Medan de flesta ADHD-läkemedel gör patienterna lugnare och gladare blir vissa individer ovanligt tysta och humörsvaga. Extrema humörförändringar kan tyda på att dosen är för hög. Om humörsvängningarna däremot inträffar ungefär samtidigt varje dag är det troligen ett tecken på att medicinen håller på att verka ut. Denna reboundeffekt indikerar oftast att patienten behöver en extra kortverkande dos eller ett byte till annat ADHD-läkemedel.
Det finns några allvarliga biverkningar som endast drabbar en liten andel av dem som använder ADHD-medicin. Dessa ovanliga biverkningar inkluderar bröstsmärta, andningssvårigheter, kräkningar och hjärtklappning. Vissa barn får episoder av mani, vanföreställningar samt hörsel- eller synhallucinationer när de börjar ta stimulerande ADHD-läkemedel. Medicinska forskare tror dock att läkemedlen helt enkelt förstärker redan befintliga psykiska tillstånd – de utlöser inte psykotiska episoder hos psykiskt friska barn.
Kontakta alltid din läkare om du eller ditt barn upplever biverkningar av ADHD-medicin. Läkaren kan justera dosen, byta preparat eller ge råd om hur besvären kan lindras. Gör aldrig förändringar i medicineringen på egen hand.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online