Protein utgör grunden i alla kött- och mejeriprodukter. Medan allergi mot kött är sällsynt är allergi mot proteinet i mjölkprodukter betydligt vanligare – särskilt hos spädbarn, vars immunsystem ännu inte är fullt utvecklat. Hos vissa personer tolkar immunsystemet proteinet som ett hot och överreagerar på dess närvaro. Resultatet blir en rad obehagliga och i värsta fall livshotande symtom, vilket gör det viktigt att vidta åtgärder för att förebygga reaktioner.
Om ditt barn ofta drabbas av diarré, kräkningar eller blodig avföring kan det tyda på en proteinallergi. Barnet kan också utveckla hudutslag eller eksem, vilket lätt förväxlas med vaggseborré. Följ eksemet noggrant eftersom det kan sprida sig – obehandlat kan det spricka, blöda och infekteras.
En allvarlig mjölkallergi kan utlösa anafylaxi, ett potentiellt livshotande tillstånd som kännetecknas av svullnad i ansikte, ögon, läppar, tunga och hals, nässelutslag, klåda och andningssvårigheter. Sök omedelbart akut vård om du eller någon i din familj drabbas av en sådan reaktion.
Om din läkare misstänker någon form av matallergi kan hen remittera dig till en allergolog för att fastställa exakt vilka livsmedel som utlöser reaktionen. Allergologen kan utföra ett hudtest, där huden repas med en droppe av allergenet för att se om den reagerar. Matallergier kan också identifieras genom ett särskilt blodprov.
Komjölk är den vanligaste orsaken till proteinallergi hos barn, medan jordnötter, räkor och skaldjur oftast är de främsta utlösarna hos vuxna. Det är viktigt att veta exakt vilka livsmedel du är allergisk mot, så att du direkt kan göra rätt koständringar.
Förutom komjölk, smör, ost och glass är det avgörande att läsa alla ingrediensförteckningar noggrant om du eller någon i familjen har mjölkallergi. Leta efter ord som kärnmjölksolider, kalciumkaseinat, kaseinat, choklad, grädde, mjölkkoagel, kräm, ghee, halv-och-halv, laktalbumin, laktoglobulin, laktos, maltmjölk, fettfria mjölksolider, nugat, Simplesse, natriumkaseinat samt vassle och vasslesolider.
Många produktetiketter anger numera specifikt om varan innehåller mjölk, men det lönar sig alltid att dubbelkolla ingredienslistan.
När du vet att du eller en familjemedlem har mjölkproteinallergi kan du börja ta bort mjölkprodukter från kosten. Ammar du ett barn som utvecklat mjölkallergi kan du ofta hantera problemet genom att själv ändra din kost. Många mjölkprodukter går att ersätta med soja- eller risbaserade alternativ, och mjölk i matlagning kan ofta bytas ut mot vatten eller äppeljuice. De viktiga näringsämnen som mjölk bidrar med kan du få i dig via kosttillskott som kalcium samt vitamin A och D.
Mjölkproteinallergi kan uppkomma när som helst och kan visserligen bli permanent, men många barn växer ifrån den här typen av matallergi. Du kan låta testa ditt barn med jämna mellanrum, eller efter samråd med läkare försiktigt prova små mängder mejeriprodukter. Har ditt barn en allvarlig matallergi är det klokt att ha både antihistamin (difenhydramin) och snabbverkande adrenalin hemma.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online