Mögel och daggmögel nämns ofta tillsammans när det talas om de luddiga svampar som växer på mat och duschdraperier. Även om orsakerna och utseendet hos dessa två svamptyper liknar varandra är de i själva verket olika. Mögel trivs på fuktiga eller nedbrytande ytor – exempelvis källarväggar eller gammal mat – och varierar i färg från blått till rött och svart. Daggmögel är ett pulveraktigt eller luddigt svamppåslag som främst förekommer i duschar och på fönsterbrädor och är grått eller vitt till färgen. Trots att färg och struktur skiljer sig åt utgör båda en fara för personer med mögelallergi.
Svampar förökar sig genom att sprida sporer i luften. En allergi uppstår när immunsystemet överreagerar på närvaron av svampsporer. Kroppen behandlar ämnet som en inkräktare och bildar antikroppar för att försvara sig mot det. Vid nästa exponering för sporerna frisätter immunsystemet kemikalier som histamin, vilket ger allergiska symtom som vattniga ögon och nysningar.
En allergi kan drabba vem som helst, oavsett ålder, etnicitet eller kön. Det finns dock vissa riskfaktorer som ökar risken att utveckla en mögelallergi, bland annat frekvent exponering för mögel på arbetsplatsen eller i hemmet. Gener spelar också roll, eftersom allergier ofta går i familjer. Dessutom kan andra överkänsligheter, som pälsdjurs- och pollenallergi, göra dig mer mottaglig för att utveckla en mögelallergi.
Allergiska reaktioner ser oftast mycket likartade ut oavsett vad som utlöser dem, eftersom det är kroppens svar på de frisatta kemikalierna som orsakar symtomen. Vanliga symtom är kliande ögon och näsa, inflammation i bihålorna samt täppt näsa. Vattniga ögon och nysningar är också vanliga reaktioner. Allvarligare reaktioner kan leda till luftvägsförträngning och utlösa astmaanfall.
Efter att läkaren har gjort en fysisk undersökning och gått igenom din sjukdomshistoria utförs ofta ett pricktest för att avgöra om du är allergisk mot mögel och daggmögel. Vid testet appliceras en utspädd mängd av det misstänkta allergenet på huden genom små stick, vanligtvis på underarmen eller ryggen. Sticken observeras sedan för reaktion. Om du är allergisk mot svampen bildas en kvaddel, alltså en upphöjd bula, där allergenet kom i kontakt med huden.
Behandling av allergi innefattar ofta receptfria läkemedel som antihistaminer och avsvällande preparat för att lindra symtomens svårighetsgrad och obehag. Vid mer allvarliga allergiska reaktioner kan läkaren förskriva kortikosteroidnässpray. Vissa personer svarar inte tillräckligt bra på dessa behandlingar och erbjuds då allergivaccination, så kallad hyposensibilisering, för att kontrollera symtomen.
Du kan minska risken för besvär genom att hålla fuktigheten i hemmet låg, helst under 50 procent. Ventilera badrum och kök ordentligt, åtgärda läckor snabbt och ta bort synligt mögel med lämpliga rengöringsmedel. Ett partikelfilter med HEPA-klassning i ventilationen kan också hjälpa, liksom att undvika att torka kläder inomhus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online