Halmen från skördade vete- och havreplantor är ett vanligt material både på gården och i hemmet. Själva halmen orsakar dock ingen allergi – problemet ligger i halmdammet samt i det ogräs och de främmande växter som kan följa med skörden. Personer som är känsliga för externa allergener, det vill säga ämnen som kommer utanför kroppen, bör undvika miljöer med hög koncentration av halmdamm.
Halmdamm är ett externt allergen som tas upp i kroppen via inandning och når ända ner i lungorna. Kroppens naturliga försvar aktiveras eftersom det inte kan oskadliggöra de främmande partiklarna. En kemisk reaktion uppstår i lungorna som leder till inflammation. Denna inflammation i lungorna kallas sensibilisering.
Allergi mot halmdamm orsakas av en mycket intensiv eller långvarig exponering. Dammet samlas i lungorna tills kroppen inte längre klarar av att försvara sig. Partiklarna är fem mikron eller mindre och tas upp av alveolerna i lungorna, vilka reagerar på ett giftämne (toxin) som finns i halmdammet.
En person med allergi mot halmdamm drabbas vanligen av en av tre typer av reaktioner:
Mängden halmdamm i hemmet eller på arbetsplatsen kan minskas genom allmän ventilation, lokal utsugsventilation samt isolering och inkapsling av dammbildande processer. På lantbruk är det viktigt att begränsa bildningen av dammmoln, exempelvis med hjälp av ett slutet transportsystem eller täta rörledningar. I byggnader där djur hålls bör det alltid finnas god ventilation med frisk luft, rätt temperatur och lämplig relativ fuktighet.
Personer som drabbas av akuta eller kroniska reaktioner bör använda någon form av andningsskydd. Det finns både enkla pappersmasker och mer avancerade industriandningsskydd att köpa. Kontrollera dock alltid innan du köper ett andningsskydd att det faktiskt filtrerar halmdamm – alla andningsskydd är nämligen inte likadana.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online