Nässelfeber (urtikaria) är ett kliande, brännande och ibland smärtsamt utbrott på huden. De irriterande, rodnade kvaddarna med platt centrum kan dyka upp var som helst på kroppen – även inuti öronen, näsan och munnen. Ett vanligt fall av urtikaria utgör oftast inget allvarligt hot mot hälsan. Svåra fall kan dock orsaka inflammation i halsen och försvåra andning och sväljning – sök då omedelbart medicinsk hjälp.
Många faktorer är kända eller misstänkta utlösare av nässelfeber. Allergier (inklusive biverkningar av vissa läkemedel) verkar vara den vanligaste boven. Även vissa sjukdomstillstånd, virus, tryck eller friktion mot huden, värme, kyla, solljus, insektsbett samt fysisk ansträngning kan framkalla besvären.
10–20 procent av oss drabbas av nässelfeber minst en gång under livet. De flesta akuta episoder försvinner inom 24 timmar eller efter några dagar. Det är dock inte ovanligt att tillståndet varar i sex–åtta veckor. Varar nässelutslagen längre än åtta veckor är risken stor att du får återkommande episoder genom livet – och då är den här artikeln för dig.
Nedan följer en serie steg som kan hjälpa dig att finna roten till detta plågsamma besvär. I många fall hittas ingen medicinsk förklaring, men du har då åtminstone uteslutit en lång rad tillstånd som INTE ligger bakom ditt besvär.
Kontakta en immunolog som specialiserat sig på allergier. Under tiden bör du föra en loggbok där du noterar allt du äter samt varje gång nässelfebern bryter ut, oavsett hur allvarliga de verkar. Var också uppmärksam på vilka tyger du bär samt vilka tvålar, parfymer och tvättmedel du använder. Anteckna djur du kommer i kontakt med, fuktiga eller mögliga miljöer du vistas i (till exempel källare och garage) samt alla utomhusaktiviteter.
Immunologen utför sannolikt en serie pricktester för att avgöra om du reagerar allergiskt på miljö- eller luftburna ämnen. Ytterligare ett test görs för att kontrollera livsmedelsallergier. Totalt bör du få minst 140 tester gjorda. Vid pricktestet repas endast hudens yta ytligt med en spårnivå av ett ämne som vanligtvis utlöser allergiska reaktioner. En liten, upphöjd och rodnad kvadda indikerar en reaktion på just det testet. Blir ingen av de prickade områdena röd eller svullen kan allergier uteslutas som orsak till din urtikaria. Du kan bli ordinerad antihistaminer eller prednisolon, vilket kan lindra det akuta besväret men INTE behandla den bakomliggande orsaken.
När allergier har uteslutits beställer läkaren även en serie blodprov. Dessa kontrollerar andra tillstånd som kopplas till nässelfeber, bland annat leverfunktion, förhöjt antal vita blodkroppar, under- eller överaktiv sköldkörtel, lupus, autoimmuna sjukdomar, hepatit, trikinos, borrelia och herpes. När proverna analyserats i laboratorium får du resultsaten av immunologen.
Har alla ovanstående tillstånd uteslutits är det dags att vända sig till en hudläkare (dermatolog). Läkaren undersöker dig för olika hudsjukdomar och kan även ta ett vävnadsprov (biopsi) för att utesluta kärlrelaterade tillstånd.
Har vården uteslutit allt och du mår bättre än någonsin? Nisselutslagen har dock inte gett upp – och det ska inte du göra heller. Det finns fortfarande HOPP!
Den sista läkaren du kan behöva träffa är en psykiater. Ha ett öppet sinne om din hudläkare remitterar dig vidare! Psykologisk utredning och terapi rekommenderas allt oftare numera, eftersom hög stress och ångest nu förstås och accepteras inom medicinen som en bidragande faktor till kronisk idiopatisk urtikaria – alltså oförklarliga nässelfeber som varar längre än åtta veckor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online