Veteallergi är en immunreaktion på ett eller flera av de fyra proteiner som finns i vete: albumin, globulin, gliadin och gluten. Kroppen tolkar dessa proteiner som ett hot och bildar antikroppar för att bekämpa dem. Veteallergi är vanligast hos små barn och spädbarn, men ovanligt i den vuxna befolkningen – endast cirka 0,5 procent av alla människor drabbas.
Både genetiska och miljömässiga faktorer spelar roll för utvecklingen av veteallergi. De två största indikatorerna är ärftlighet och ålder. Om båda föräldrarna, eller en förälder och ett syskon, har allergier befinner sig spädbarnet i högriskgruppen. Veteallergi växer ofta bort före femårsåldern, vilket gör att spädbarn och småbarn löper betydligt högre risk än vuxna.
Andra riskfaktorer inkluderar exponering för komjölk, sojamjölk eller fast föda före tre månaders ålder, att bli född på våren samt att vistas i rökiga miljöer.
Symtomen på veteallergi visar sig inom minuter till timmar efter att barnet ätit något som innehåller vete. Vanliga tecken är utslag, nässelutslag, kräkningar, diarré, svullnad, väsande andning och nysningar.
I sällsynta fall utvecklas anafylaxi, ett allvarligt tillstånd med egna symptom som tryck över bröstet och halsen, andningsbesvär, sväljsvårigheter, blek eller blåaktig hud, yrsel och svag puls. Anafylaxi kan vara livshotande och kräver alltid omedelbar vård. Svårighetsgraden beror främst på hur mycket som ätits och på barnets individuella känslighet.
Allergier går inte att bota, men det finns praktiska åtgärder du kan vidta för att minska risken att ditt barn utvecklar veteallergi:
Amma om möjligt, och om du behöver ge ersättning, välj hypoallergena varianter. Ge inte fast föda förrän efter sex månaders ålder. När du sedan börjar, introducera ett livsmedel i taget med några dagars mellanrum, så att en eventuell reaktion lätt kan kopplas till rätt livsmedel. Rök aldrig i närheten av dina barn.
Enligt Journal of Pediatrics bör du dessutom inte skjuta upp utfodring med allergena livsmedel som en förebyggande metod – det ökar tvärtom risken att barnet reagerar allergiskt. Personer som har fått diagnosen veteallergi bör alltid bära med sig adrenalininjektion (epinefrin), ifall medicinsk hjälp inte snabbt kan nås.
Vissa personer med veteallergi får bara symptom om de motionerar efter att ha ätit vete. Detta kallas veteberoende, ansträngningsinducerad anafylaxi. I dessa fall hoppar kroppen över de mildare symptomen och går direkt in i anafylaxi.
Bageriastma är en annan form av veteallergi som orsakas av att man andas in vetepartiklar, exempelvis mjöl, istället för att äta dem. Huvudsymptomet är andningssvårigheter.
Veteallergi är inte samma sak som glutenintolerans, även om det är vanligt att tro det – tillstånden skiljer sig tydligt åt. Veteallergi är en immunreaktion på ett eller flera av de proteiner som finns i vete, inte enbart gluten. Glutenintolerans, som drabbar ungefär 15 procent av befolkningen, är en födoämnesöverkänslighet där kroppen har svårt att smälta endast glutenkomponenten i vetet och som måste hanteras långsiktigt.
Det är fullt möjligt att få diagnosen både veteallergi och glutenintolerans samtidigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online