Bihålorna är luftfyllda utrymmen i skallbenet som står i förbindelse med näshålan. Det finns fyra par bihålor, belägna ovanför och under ögonen, i näsan och vid skallens bas. Slemhinnan som klär dessa utrymmen kan drabbas av irritation eller infektion till följd av allergener, bakterier eller virus, exempelvis vid en förkylning. Detta leder till att bihålorna fylls med slem, vilket täpper igen de öppningar som förbinder bihålorna med näsgångarna.
En enkel inflammation i bihålorna, som irriterar slemhinnan och resulterar i slembildning samt eventuell ömhet, utgör den vanligaste formen av bihålesjukdom. Det finns många möjliga orsaker till dessa tillstånd, vilket kan göra det svårt att fastställa den exakta källan till besvären. Svampinfektioner i näsgångarna kan också bidra till utvecklingen av en bihålesjukdom.
Virusinfektioner, allergier samt störningar i näsgångar och nässeptum till följd av icke-traumatisk påverkan kan orsaka bihålesjukdom. Symtom kan uppträda redan i tidig ålder, medan ansiktets benstruktur utvecklas. Dessa tillstånd är oftast övergående, men kroniska bihåleproblem kan uppstå när orsaken till symtomen är ständigt närvarande. Långvarig exponering för allergener och bakterier är en vanlig orsak till bihålesjukdom.
Enligt National Cancer Institute kan huvudvärk, postnasalt dropp (nässekretion som rinner bak i halsen), dysosmi (förändrad luktsinnesförmåga) och tryck över ansiktet vara symtom på bihålesjukdom, även om dessa besvär ofta beror på helt andra tillstånd. Förekomsten av denna typ av symtom kan dock tyda på sjukdom och bör ingå i en undersökning av ett befintligt bihåletillstånd. Ett avvikande nässeptum eller utveckling av en polypp i området kan också ge upphov till dessa symtom.
I många fall leder debuterande bihålebesvär till ett tillstånd som allmänt kallas bihåleinflammation (sinuit). Många människor lider av detta tillstånd, och diagnostiken bygger på de typiska symtomen vid bihålesjukdom. Sinuit är en inflammation i ett av näshålornas par, oftast käkhålorna under ögonen, som orsakar klåda, smärta och näsrinne. Diagnos av sinuit, som vanligtvis ställs med hjälp av röntgen, tar normalt hänsyn till möjligheten av en underliggande bihålesjukdom.
Vid de flesta fall av bihålesjukdom räcker antiinflammatoriska läkemedel eller allergiläkemedel, både receptbelagda och receptfria, för att behandla tillståndet. Nässköljning – det vill säga rengöring eller borttagning av blockeringar i näsgångarna – eller nässprayer kan också ordineras av kvalificerad medicinsk personal, exempelvis en öron-näs-hals-specialist. I sällsynta fall där ansiktets struktur innebär risk för kroniska tillstånd som bidrar till bihålesjukdom, exempelvis vid avvikande nässeptum, kan kirurgi rekommenderas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online