
Rinit är en sjukdom som drabbar omkring 50 miljoner människor i USA. Tillståndet innebär en inflammation i slemhinnorna på insidan av näsan, men den kan även påverka ögon och hals. Rinit uppstår när allergener eller luftburna partiklar får kroppen att frisätta histamin, vilket leder till ökad vätskeproduktion och inflammation i näsan. Vanliga utlösare är pollen, mögel, kvalster, rök, förändringar i atmosfären samt ångor och starka dofter.
Det finns två huvudtyper av rinit, och deras symtom överlappar ofta. Allergisk rinit uppstår antingen säsongsmässigt eller året runt, ofta när pollennivåerna är höga. Personer som lider av andra tillstånd, exempelvis astma, löper större risk att också utveckla allergisk rinit – och tvärtom. När riniten orsakas av växtpollen kallas den vanligen för höfeber.
Icke-allergisk rinit orsakas också av miljöfaktorer, men visar sig istället som täppta näsborrar eller som polyper, det vill säga godartade utväxter i näsans eller bihålornas slemhinna.
Bland de vanligaste symtomen vid båda typerna av rinit finns:
Rinit kan också ge upphov till mindre vanliga besvär. Dessa inkluderar postnasalt dropp, alltså när slem rinner ned och samlas i halsen, trötthet, huvudvärk, pip i bröstet, tårbildning, halsont samt nedsatt luktförmåga. Även synliga tecken kan förekomma, exempelvis blek nässlemhinna orsakad av utvidgade blodkärl, svullna ögonlock, röda ögonvitor och mörka ringar under ögonen. Ett kroniskt hosta kan dessutom utvecklas till följd av det postnasala droppet.
Vid allergisk rinit visar sig symtomen ofta i ögon och näsa kort efter att personen utsatts för damm, djurallergen eller pollen. Cirka 30 procent av alla människor visar tecken på rinit, framför allt allergisk rinit, innan de fyller 30 år – men symtomen kan debutera när som helst i livet. Pojkar under 10 år drabbas ungefär dubbelt så ofta som jämnåriga flickor, men vem som helst kan få rinit. Ärftlighet spelar också roll: barn vars ena eller båda föräldrar har rinit löper större risk att själva utveckla sjukdomen. För barn kan symtomen, som liknar en förkylning, bli så besvärande att de missar skola och fritidsaktiviteter, särskilt om besvären varar under lång tid.
Det är viktigt att personer med höfebersymtom uppsöker läkare för att ta reda på vilket allergen som orsakar besvären. Läkaren brukar börja med att gå igenom patientens sjukdomshistoria för att avgöra när symtomen startade eller förvärrades. Uppstår exempelvis rinnande näsa och nästäppa efter gräsklippning är det troligen allergener i gräset som ligger bakom reaktionen.
Ibland kan allergenet vara svårt att identifiera, och då kan läkaren behöva utföra hudtester. Vid en metod appliceras olika ämnen på huden, som sedan skrapas lätt med en nål. En annan metod innebär att små mängder allergen injiceras i huden, vilket visat sig vara ett mer tillförlitligt sätt att hitta orsaken till allergin.
Det mest effektiva sättet att minska rinitbesvär är att förändra sina vanor och sin miljö. Den som reagerar på mögel eller damm kan reducera dammet i hemmet genom att täcka kuddar och madrasser med skyddande överdrag, välja syntetiska material som skumgummi istället för produkter med animaliska material samt göra sig av med dammsamlare som gardiner och överkast.
Pollenallergiker kan undvika aktiviteter som trädgårdsarbete och gräsklippning, där exponeringen för pollen pågår under lång tid. Ibland går det dock inte att undvika exponering, eftersom många bor i områden med höga halter allergener – då krävs ofta medicinsk behandling.
Det finns flera behandlingsalternativ som lindrar rinitbesvär, bland annat antihistaminer, avsvällande medel och allergivaccination.
Antihistaminer ges ofta till dem som har symtom under kortare perioder, exempelvis under pollensäsongen. De motverkar snuva och nysningar genom att blockera histaminets effekter i kroppen.
Avsvällande medel används för att lindra nästäppa, ofta i form av nässpray, och bör normalt inte användas mer än tre dagar i följd. De verkar genom att dra samman blodkärlen så att luften åter kan flöda fritt genom näsan.
Allergivaccination ges vanligtvis endast till dem som bor i områden med höga allergennivåer och vars symtom är svåra att behandla på annat sätt. Vaccinet innehåller små doser av det allergen patienten reagerar på, vilket gör att kroppen med tiden vänjer sig vid ämnet och slutar bilda antikroppar mot det.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online