Alzheimers sjukdom, en degenerativ och i slutändan dödlig hjärnsjukdom, verkar drabba personer med diabetes extra ofta – en sjukdom som kännetecknas av störningar i glukosmetabolismen. Hjärnan måste, precis som övriga delar av kroppen, använda sockerarten glukos som bränsle, och samma protein som hjälper till att reglera glukosproduktionen tycks också skydda mot Alzheimers. Tills vi förstår mer om detta samband kan behandlingen dock endast fördröja sjukdomens oundvikliga förlopp.
Alzheimers sjukdom orsakar irreversibla hjärnskador. Sjukdomen leder till att ansamlingar av proteiner, så kallade amyloida plack, bildas i hjärnan. Trassliga fibrer växer samtidigt ut och sprider sig genom hjärnvävnaden, vilket stör kommunikationen mellan nervcellerna. I takt med att plack och trassel fortsätter att sprida sig i hjärnan dör neuronerna och hjärnan börjar krympa. Patienter med Alzheimers upplever minnesförlust, förvirring, oförmåga att utföra enkla uppgifter samt emotionell påfrestning. Patienten avlider när hjärnan inte längre klarar av att upprätthålla kroppens fysiska funktioner.
Den friska hjärnan använder sitt nätverk av neuroner för att kommunicera inte bara tankar, utan även signaler som reglerar ämnesomsättningen. Detta komplexa organ håller igång sig självt genom att omvandla glukos till koldioxid och vatten. Forskning från Université de Lausanne i Schweiz antyder att kommunikationen mellan neuroner hjälper till att reglera energinivåerna i hjärnan på cellulär nivå.
Medan glukos får hjärnan att fungera kan för mycket glukos i blodet skada den. Diabetes, en sjukdom i bukspottkörteln, gör att kroppen tappar kontrollen över sina glukosnivåer. Sjukdomen orsakar allvarliga skador på de blodkärl som försörjer hjärnan, vilket kan leda till mental förvirring. Personer med diabetes verkar dessutom löpa större risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, även om de exakta orsakerna ännu inte har fastställts.
Kopplingen mellan Alzheimers sjukdom och diabetes kan ligga i ett cellulärt protein som kallas humanin. En gemensam studie från Albert Einstein College of Medicine vid Yeshiva University och UCLA visade att detta protein bidrog till att förbättra blodsockernivåerna hos diabetiska råttor. Humanin tycks också skydda nervceller från skador, vilket kan förklara varför människor blir mer mottagliga för både diabetes och Alzheimers i högre ålder, då humaninnivåerna gradvis sjunker.
Medan humaninterapi så småningom kan komma att spela en viktig roll i behandlingen av Alzheimers är de medicinska möjligheterna idag begränsade. Vissa läkemedel kan hjälpa patienter att behålla en del av sina mentala förmågor genom att reglera signalöverföringen mellan nervceller, medan andra lindrar de emotionella svårigheter som följer med sjukdomen. Ingen behandling kan dock stoppa eller vända sjukdomens framfart. Tills nya terapier blir tillgängliga är en hälsosam livsstil med god näring, starka sociala nätverk och regelbunden mental stimulering fortfarande vårt bästa verktyg för att förebygga eller fördröja sjukdomens debut.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online