
Enligt Alzheimers Association lever omkring fem miljoner amerikaner med Alzheimers sjukdom. Det är en förödande sjukdom som bryter ner hjärnceller och orsakar minnesförlust, nedsatt tänkande samt kraftiga förändringar i beteendet. Sjukdomen är den sjätte vanligaste dödsorsaken i USA, men intensiv forskning under de senaste femton åren har lett till nya läkemedel som kan lindra symptomen. För anhöriga till drabbade är resan lång – från de tidiga stadierna fram till de allra sista stadierna av Alzheimers.
Alzheimers sjukdom upptäcktes år 1906 av den tyske läkaren Alois Alzheimer, som utförde en obduktion på sin patient Auguste D. Hon var en 51-årig kvinna som lidit av minnesförlust, misstänksamhet, svårigheter att tala och oförmåga att förstå det som sades till henne. Dr Alzheimer fann döda hjärnceller samt onormala avlagringar i och runt hjärncellerna. Sjukdomen fick sitt namn efter honom.
Alzheimers kännetecknas av att personen gradvis förlorar förmågan att fungera i vardagen, men en säker diagnos kan egentligen bara ställas efter döden. Hjärnan innehåller miljarder nervceller som samverkar i nätverk med andra celler. Deras uppgift är att hjälpa kroppen att tänka och lära sig. När plack byggs upp runt cellerna kan de inte längre utföra sitt arbete. I de döende cellerna bildas så kallade trassel, så kallade tangles. Tillsammans påverkar plack och trassel de delar av hjärnan som styr tänkande och minne.
Sju stadier beskriver hur Alzheimers sjukdom fortskrider. Alla drabbade upplever inte exakt samma symptom i varje stadium, men indelningen fungerar som en god vägledning. Stadierna sträcker sig från opåverkad funktion till svår kognitiv svikt och kategoriseras som lätta, måttliga, måttligt svåra och svåra.
Stadium sex och stadium sju – de sista stadierna av Alzheimers – innebär en svår kognitiv svikt. I stadium sex kan patienten inte längre minnas nyliga händelser, ha svårt att återkalla minnen, glömma familjemedlemmars namn, inte kunna klä sig ordentligt, ha sömnproblem, behöva hjälp med toalettbesök, vandra omkring och gå vilse samt uppleva hallucinationer.
I stadium sju förlorar patienten förmågan att reagera på omgivningen, och kroppen tappar successivt förmågan att röra sig. Patienterna kan inte tala, behöver hjälp med att äta, kan varken gå eller sitta utan stöd, får allt svårare att svälja och musklerna blir stela.
Det finns idag ingen bot mot Alzheimers, men det finns läkemedel som kan bromsa sjukdomens utveckling så att patienten kan bibehålla en bättre livskvalitet. Donepezil (Aricept) används vid lindrig till svår Alzheimers och memantin (Namenda) vid måttlig till svår Alzheimers. Donepezil stödjer kommunikationen mellan nervcellerna, medan memantin reglerar glutamat – ett signalsubstans som är viktigt för inlärning och minne.
Forskning pågår även kring vitamin E, en antioxidant som kan skydda nervcellerna. Doseringarna är höga och behandlingen bör alltid ske under läkares övervakning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online