Alzheimers sjukdom är en dödlig och progressiv hjärnsjukdom. Forskarna gör ständiga framsteg i sin strävan att bättre förstå de underliggande orsakerna och att utveckla nya behandlingsmetoder. Tills dess att ett botemedel finns kan personer med Alzheimers prova olika strategier för att hantera de beteendemässiga och kognitiva symtomen. Även anhöriga och vårdgivare behöver komma ihåg att ta hand om sina egna behov.
År 2008 passerade Alzheimers sjukdom diabetes som den sjätte vanligaste dödsorsaken i USA. Denna progressiva och dödliga hjärnsjukdom, som bryter ner minnet och personens förmåga att tänka och fungera normalt, drabbar över 5,2 miljoner människor. Enligt Alzheimers Association beräknas 10 miljoner från babyboomer-generationen insjukna i Alzheimers under sin livstid.
Det finns idag inget botemedel, men vissa behandlingar kan minska eller fördröja symtomen hos en del patienter. Medicinsk forskning bedrivs intensivt världen över för att hitta en bot.
Har du märkt förändringar i funktionsförmåga, minnesförlust eller desorientering bör du kontakta en läkare. Alzheimers sjukdom fortskrider i genomsnitt fyra till sex år från diagnos till död, även om vissa patienter lever upp till 20 år efter diagnosen.
Alzheimers Association beskriver sju stadier av sjukdomen – från ingen kognitiv nedsättning (det vill säga normalfunktion), via mycket mild försämring som att glömma namnet på vanliga föremål, till mycket allvarlig kognitiv nedsättning där förmågan att tala, gå, äta, sköta hygienen utan hjälp eller svälja successivt försvinner.
Även om Alzheimers inte kan botas finns både läkemedelsbaserade och icke-farmakologiska behandlingar som kan fördröja symtomdebuten eller öka patientens välbefinnande allt eftersom sjukdomen fortskrider. Alzheimers Association rekommenderar att man provar icke-farmakologiska metoder först, för att undvika negativa biverkningar.
När hjärncellerna bryts ned kan personen uppleva känslomässigt lidande, utbrott och hallucinationer. En lugn, trygg, strukturerad och stödjande miljö lindrar ångesten. Försök inte tvinga på personen den yttre verkligheten – möt istället hen i den verklighet hen upplever, och se till att ge extra säkerhet så att risken för skador minimeras.
Om vårdpersonal bedömer att medicinering är lämplig kan antidepressiva eller antipsykotiska läkemedel lindra symtomen. Kolinesterashämmare och memantin påverkar kommunikationen mellan nervcellerna i hjärnan och kan fördröja att symtomen förvärras.
Det är inte bara den som fått diagnosen Alzheimers vars liv förändras. Tio miljoner obetalda vårdgivare – oftast familjemedlemmar – möter dagligen de krävande utmaningarna och stressen i att tillgodose de fysiska och känslomässiga behoven hos en person som kanske inte längre känner igen dem.
Vårdar du någon med Alzheimers kan du kontakta din lokala Alzheimers-förening för att få veta mer om vad du kan förvänta dig och vilka resurser som finns i din närhet. Delta gärna i en stödgrupp för anhöriga vårdgivare, och glöm inte att ta hand om din egen hälsa. Blir bördan för tung finns det kvalificerade demensboenden och specialistvårdscenter att vända sig till.
Forskningen har gjort stora framsteg de senaste 15 åren när det gäller att förstå de mekanismer som orsakar Alzheimers sjukdom, vilket i förlängningen kan leda till effektiva behandlingar eller ett botemedel. Enligt Alzheimers Association pågår över 150 kliniska studier som söker deltagare för att testa nya metoder inom diagnos, prevention och behandling.
Deltagande i kliniska prövningar sker under noggrant kontrollerade former, vilket innebär att vårdstandarden är minst lika god som utanför studien. Kontakta Alzheimers Association eller den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för att läsa mer om pågående kliniska prövningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online