Enligt Mark E. Kunik, läkare vid Houston Center for Quality of Care and Utilization Studies, lider mer än tio procent av USA:s befolkning av någon form av kronisk andningsstörning. Tillstånd som astma, KOL och sömnrelaterade andningsstörningar kan vara fysiskt besvärande och störa vardagen på allvar. För många patienter tillför dessutom de psykologiska och sociala konsekvenserna av sjukdomen ytterligare en dimension till problemet.
Enligt National Institutes of Health är barn med astma mer benägna än andra att ha fått behandling för ett psykiskt hälsoproblem. Dessa barn drabbas också oftare av skolfrånvaro, kronisk smärta och social isolering eftersom de saknar en fast vänkrets. University of Chicagos Asthma and COPD Center lyfter fram rädsla, oro och övervaksamhet, skuldkänslor, pinsamhet, ilska och förvirring som vanliga känslor hos astmapatienter i alla åldrar. En effektiv och konsekvent kontroll av symtomen, i kombination med gott socialt stöd och samtalsterapi, kan hjälpa till att lindra sjukdomens negativa känslomässiga påverkan.
Ansträngningsutlöst astma, där fysisk ansträngning fungerar som utlösande faktor, drabbar 35–40 procent av personer med säsongsmässiga allergier som höfeber och hela 80–90 procent av alla astmapatienter. Hos barn leder denna andningsstörning ofta till att de inte kan delta i idrottsaktiviteter eller i lekar med löpning och andra krävande rörelser. Detta kan förstärka känslan av social isolering hos unga patienter.
Vuxna med ansträngningsutlöst astma är inte heller skyddade från tillståndets isolerande effekter, exempelvis en minskad förmåga att njuta av både spontan motion och organiserad sport. Vissa patienter lyckas dock hantera besvären genom att använda inhalationsläkemedel före fysisk aktivitet.
KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kan orsaka stort emotionellt och psykiskt lidande. Enligt Robert W. Griffith, läkare, drabbas 50 procent av patienterna av ångest, 42 procent av depression och 32 procent av paniksyndrom. Den relativt sett dystra prognosen för KOL-patienter kan skapa en ond cirkel: sänkt energi orsakar nedstämdhet, vilket i sin tur leder till ännu lägre energinivåer. Vissa patienter svarar bra på icke-medicinska behandlingar som träningsterapi och kognitiv beteendeterapi, medan andra får bättre effekt av antidepressiva läkemedel.
Störningar som kraftigt snarkande och sömnapné ger upphov till flera psykologiska och sociala problem till följd av den sömnbrist de medför. Obstruktivt sömnapné betraktas ofta som ett vuxenproblem, men drabbar i själva verket 1–3 procent av alla barn i USA. Vanligast är förstorade tonsiller och adenoider som orsak. Störd sömn kan leda till kronisk trötthet, irritabilitet och koncentrationssvårigheter, vilket stör skolarbetet och andra inlärningsuppgifter. Som tur är löser borttagning av tonsiller och adenoider problemet i 85–95 procent av fallen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online