Normal andning består av in- och utandning genom näsan. Munandning uppstår när syre inte längre kan passera effektivt genom näspassagerna, och munnen då tar över som syresättare. Detta tyder ofta på att något hindrar den naturliga andningsfunktionen. Utöver att vara ett symtom på ett underliggande problem kan munandning i sig orsaka eller förvärra flera hälsoproblem – både i munhålan och i resten av kroppen. Här går vi igenom de viktigaste riskerna och vad du kan göra åt dem.
Munandning orsakar dålig andedräkt och förvärrar befintliga besvär. Orsaken är att munnen torkar ut och att salivproduktionen minskar. Saliven fungerar som munens naturliga rengöringssystem och avlägsnar de bakterier och ämnen som annars ger upphov till obehaglig lukt, enligt Mayo Clinic. Att sova med öppen mun gör dessutom morgonandedräkten extra dålig på grund av den torra munhålan.
Den som andas genom munnen löper ökad risk att drabbas av parodontala sjukdomar, exempelvis tandköttsinflammation (gingivit). Det beror på att tandköttet och tänderna i munens framdel blir kraftigt uttorkade. Children's Hospital of Pittsburgh konstaterar att en torr munhåla är mer mottaglig för bakteriella infektioner, karies, inflammationer samt nedbrytning av det ben som stödjer tänderna.
Hos barn kan munandning påverka ansiktets och käkens utveckling. I artikeln "Mouth breathing: Adverse effects on facial growth, health, academics, and behavior" beskriver Yosh Jefferson, DMD, MAGD, att barn som andas genom munnen ofta får ett längre ansikte, en smalare munhåla, tandproblem och förändringar i tandköttet. Om tillståndet inte behandlas kan barnet utveckla trånga näspassager och trångställda tänder – problem som ofta kräver medicinsk eller ortodontisk behandling.
Munandning kan bidra till ett försvagat immunförsvar. Dr. Joseph Sarkissian, DDS, förklarar att näsandning stimulerar produktionen av hormoner som främjar en effektiv blodcirkulation. När cirkulationen försämras genom munandning minskar hormonproduktionen, vilket gör immunförsvaret svagare. Dessutom stör munandning ofta sömncykeln, vilket lämnar kroppen trött och sämre rustad att avvärja infektioner och sjukdomar.
Munandning hänger samman med obstruktiv sömnapné hos både vuxna och barn. Vid sömnapné upphör andningen tillfälligt eftersom något blockerar luftvägarna. Enligt artikeln "Treatment of Obstructive Sleep Apnea in Primary Care", publicerad i American Family Physician, leder sömnapné till dagtrötthet på grund av den fragmenterade nattsömnen. Du bör söka vård om du har 20 eller fler andningsavbrott per timme under natten. Obehandlad sömnapné ökar risken för bland annat hjärtsvikt, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.
Vårdpersonal kan diagnostisera orsakerna bakom munandning, som bland annat inkluderar bihåleinflammation, förstorade tonsiller och adenoider, sned nässkiljevägg samt kronisk hyperventilation. Beroende på orsaken kan läkare rekommendera operation för att avlägsna hinder som blockerar luftflödet genom näsan. Vid obstruktiv sömnapné kan en CPAP-apparat behövas – en anordning som håller luftvägarna öppna och reglerar andningen under sömnen. Hos barn kan även logopediska övningar och ortodontiska insatser hjälpa till att återställa en normal andningsfunktion.
Kontakta vården om du eller ditt barn regelbundet andas genom munnen, snarkar kraftigt, vaknar tröttsam eller upplever återkommande torrhet i munhålan. Ju tidigare orsaken identifieras, desto bättre är möjligheterna att förebygga långsiktiga komplikationer för tänder, tandkött och allmänhälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online