Lakrits har varit en favorit bland barn i generationer. Medan tidig lakrits hade hälsofrämjande egenskaper innehåller den lakrits som vanligtvis säljs idag lite eller ingen äkta lakrits – och den kan dessutom innehålla gluten, vilket orsakar reaktioner hos alldeles för många barn och vuxna.
Lakritsväxten är i själva verket en baljväxt och tillhör ärtfamiljen. Grekerna kände till växten, som de fick från skyterna, och skrev redan på 300-talet f.Kr. om den söta roten. Romerska författare beskrev också växtens fördelar, och soldaterna bar med sig den på sina fälttåg norrut. Lakrits odlades i europeiska länder som Italien och England. Med tiden formades den till en godis som användes mot förkylningar och hosta.
Kineserna har länge använt olika varianter av lakritsväxten och upptäckt dess antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper. Än idag används den inom traditionell kinesisk medicin för att behandla en mängd olika åkommor, allt från tuberkulos till bronkit.
Lakrits innehåller ett naturligt sötningsämne som är betydligt sötare än socker. Denna sötma användes – och används fortfarande – för att dölja den obehagliga smaken av mediciner. Vissa lakritsvarianter har dessutom visat sig gynnsamma vid behandling av andningsproblem som torrhosta och astma.
Även om äkta lakrits har hälsofördelar bör personer med vissa hälsoproblem konsumera lite eller ingen lakrits, vare sig som godis eller i medicinska preparat. Detta gäller tillstånd som diabetes, lever- eller njursjukdom, glaukom och högt blodtryck. Vid tveksamhet är det alltid klokt att rådfråga läkare eller annan vårdpersonal innan man äter lakrits regelbundet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online