Körtlar är organ som producerar och distribuerar viktiga ämnen som andra delar av kroppen behöver. Brässens roll i kroppen var inte helt klarlagd förrän på 1960-talet, men sedan dess har forskningen gjort många viktiga upptäckter om körteln – bland annat vilka sjukdomar som ofta är förknippade med den.
Brässen (lat. thymus) är en körtel av lymfatisk vävnad som ligger i övre delen av bröstkorgen, bakom bröstbenet. Den spelar en central roll i immunförsvaret genom att producera så kallade T-celler, vita blodkroppar som skyddar kroppen mot oönskade inkräktare som bakterier och virus.
Brässen är proportionellt sett störst hos spädbarn och små barn. Körteln fortsätter att växa fram till puberteten, då den når sin största absoluta storlek, för att därefter gradvis minska och successivt ersättas av fettvävnad, enligt boken Crofton and Douglas's Respiratory Diseases, band 2.
Brässsjukdomar kan innebära att körteln är onormalt stor eller liten, något som kan vara svårt att upptäcka hos barn. Brässen kan även utveckla tumörer – både cancerogena (maligna) och icke-cancerogena (benigna). Tumörer i brässen, så kallade tymom, är dessutom ibland kopplade till autoimmuna sjukdomar som myasthenia gravis.
Sjukdomar i brässen kan bero på immunrubbningar, exempelvis hiv, eller uppstå till följd av en onormal utveckling under fostertiden.
Tumörer i brässen avlägsnas vanligtvis med kirurgi. Vid cancer kan även strålbehandling eller kemoterapi behövas som komplement, medan underliggande immunrubbningar ofta kräver specialistvård.
Enligt KidsHealth.org går det oftast inte att förebygga immunrubbningar som drabbar brässen. En hälsosam livsstil fri från gifter under graviditeten kan dock bidra till att barnets bräss utvecklas normalt under fostertiden. Att undvika alkohol, tobak och droger samt följa rekommendationer om kost och hälsokontroller under graviditeten är därför viktigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online