Ett bukaortaaneurysm är i grunden en utbuktning som uppstår i en del av aortan – kroppens största blodkärl. Tillståndet, ofta förkortat AAA, utvecklas när en bit av kärlväggen försvagas och börjar bula ut. Rökning är den vanligaste orsaken, men även högt blodtryck, högt kolesterol, övervikt och infektioner kan bidra till utvecklingen. Oavsett orsak är det framför allt aneurysmens storlek och tillväxthastighet som styr vilken behandling som rekommenderas.
Standardbehandlingen för ett bukaortaaneurysm är öppen kirurgi, där ett snitt görs i buken för att komma åt aortan. Men det finns ett alternativ som blir allt vanligare, särskilt när aneurysmet är relativt stort. Istället för att operera med öppen buk kan läkare numera föra in en kateter genom blodkärlen ända upp till aortan – en metod som kallas endovaskulär grafting.
Vid ingreppet förs en tunn slang (kateter) in via ett blodkärl i ljumsken och styrs upp till det försvagade partiet av aortan. Genom denna slang placeras sedan ett stent, ett litet nätformat rör. Vid traditionell kirurgi tas det skadade partiet bort och ersätts med en syntetisk tub, men vid endovaskulär grafting lämnas blodkärl intakt. Stentet förstärker istället den försvagade kärlväggen från insidan och fyller samma funktion som den syntetiska tuben.
Orsaken till att aortan behöver denna förstärkning är att större aneurysmer löper betydligt större risk att brista, särskilt när de överstiger 5 cm i diameter. Genom att stärka kärlväggen minskar risken för inre blödningar avsevärt. Och eftersom aortan är kroppens huvudkärl kan en bristning snabbt bli livshotande.
Vid mindre till medelstora aneurysmer finns fler behandlingsalternativ, och kirurgi kan ibland undvikas helt. Även om forskningen fortfarande är begränsad har vissa patienter svarat positivt på medicinering. Läkemedel mot högt blodtryck och högt kolesterol verkar ha en gynnsam effekt på aneurysmens tillväxt.
Statiner, som är bland de mest använda kolesterolsänkande läkemedlen, har visats kunna bromsa aneurysmens tillväxt. Även så kallade angiotensinreceptorblockerare kan ha en liknande hämmande effekt. Tala med din läkare för att ta reda på om medicinsk behandling kan passa dig.
Ett tredje alternativ är faktiskt att avstå från aktiv behandling helt. Detta gäller främst när utbuktningen är liten. Små aneurysmer brister sällan, i synnerhet om de växer långsamt. Det innebär dock inte att tillståndet kan ignoreras – regelbunden kontroll med ultraljud eller datortomografi krävs, eftersom ett aneurysm kan förändras över tid.
Om kontrollerna visar att aneurysmet har vuxit till över 5 cm, eller att tillväxten plötsligt accelererat, rekommenderas nästan alltid behandling för att förebygga en farlig bristning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online