Ett aneurysm är en utbuktning eller utvidgning i en artärs vägg. Artärerna transporterar syresatt blod från hjärtat ut till kroppens olika delar, och när en del av kärlväggen försvagas kan den svälla upp som en ballong. Om aneurysmet växer för stort kan det brista, vilket orsakar livshotande inre blödningar och i värsta fall dödlig utgång.
Aorta, kroppens största pulsåder, är den artär där aneurysm oftast uppstår. Nedan går vi igenom de vanligaste typerna av aortaaneurysm och hur de skiljer sig åt.
Aortaväggen består av tre lager: ett segt yttersta lager, ett mellanskikt byggt av glatta muskelceller samt ett tunt innersta lager. Vilken typ av aortaaneurysm det rör sig om avgörs av tre faktorer:
Ett äkta aortaaneurysm omfattar alla tre lager i kärlväggen, medan ett pseudoaneurysm (falskt aneurysm) uppstår när endast det sega yttersta lagret är inblandat. Pseudoaneurysm orsakas ofta av trauma, kirurgiska ingrepp eller infektioner och betraktas generellt som mer instabila.
Bukaortaaneurysm är den absolut vanligaste typen av aortaaneurysm och uppstår i den del av aortan som löper genom buken. Den vanligaste orsaken är åderförkalkning (ateroskleros), men även rökning, hög ålder, högt blodtryck och ärftliga faktorer ökar risken. Många bukaortaaneurysm ger inga symtom och upptäcks därför ofta av en slump vid undersökningar av annat slag.
Bröstaortaaneurysm (torakala aortaaneurysm) sitter i den del av aortan som passerar genom bröstkorgen. De är vanligast hos patienter med bindvävssjukdomar, såsom Marfans syndrom, hos personer med långvarigt okontrollerat högt blodtryck samt hos patienter som tidigare drabbats av skador i området, exempelvis vid trafikolyckor eller fall.
Vid ett dissekerande aneurysm (aortadissektion) uppstår en spricka i kärlväggens innersta lager. Blodet tränger sedan in mellan väggens lager, som separeras från varandra. Detta försvagar väggen avsevärt och gör att aortan vidgas. Tillståndet är akut och livshotande och kräver omedelbar vård.
Ett fusiformt aneurysm kännetecknas av en jämn, lokaliserad utvidgning av hela artärens omkrets. Det ser ut som en symmetrisk, spolformad utbuktning runt hela kärlväggen, vilket gör att väggen försvagas och blir sårbar för bristning. Detta är den vanligaste formen bland både buk- och bröstaortaaneurysm.
Till skillnad från det fusiforma aneurysmet är ett sackulärt aneurysm en ojämn, säckliknande utbuktning som bara drabbar en del av kärlväggen. Denna typ anses ha högre risk för bristning och övervakas därför ofta noggrannare.
Eftersom många aortaaneurysm inte ger några symtom är tidig upptäckt avgörande. Kontakta vården om du upplever plötsliga, kraftiga smärtor i bröstet, ryggen eller buken, särskilt om du har riskfaktorer som högt blodtryck, rökvanor eller ärftlighet för kärlsjukdomar. Behandlingen kan innefatta regelbunden övervakning, blodtryckssänkande läkemedel eller kirurgi beroende på aneurysmens storlek, läge och tillväxttakt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online