Ställningen hos den övre extremiteten vid Erb-Duchenne-pares kännetecknas av att armen är adducerad (hållen nära kroppen), inåtroterad och sträckt i armbågen. Underarmen är pronerad, vilket innebär att handflatan vetter bakåt, och handleden är böjd. Denna karakteristiska hållning kallas ofta för "servitörsställningen" – den liknar en servitör som räcker fram handen med handflatan uppåt för att ta emot något.
Erb-Duchenne-pares orsakas av en skada på de övre rötterna i brachialplexus (armfläktan), vilka ansvarar för innerveringen av musklerna i axeln och överarmen. Skadan uppstår oftast i samband med förlossning, till följd av att brachialplexus utsätts för drag- eller töjningsskador när huvudet och axeln tvingas isär.
Symtomen vid Erb-Duchenne-pares kan variera beroende på hur allvarlig skadan är. Vid lindriga fall kan det enbart röra sig om svaghet i den drabbade armen. Vid mer svåra skador kan fullständig förlamning av arm och hand uppträda.
Behandlingen av Erb-Duchenne-pares består vanligtvis av fysioterapi och sjukgymnastik för att förbättra rörelseomfång och styrka i den drabbade armen. I vissa fall kan kirurgisk åtgärd bli nödvändig för att reparera de skadade nerverna och återställa funktionen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online