1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vilka behandlingar finns det för hjärnaneurysm?

```html

Vad är en hjärnaneurysm?

En hjärnaneurysm är en utbuktning som bildas i en artär i hjärnan. Små aneurysm ger ofta inga symtom förrän de växer sig större, brister eller börjar läcka blod. En aneurysm som trycker mot nerver i hjärnan kan orsaka smärta bakom ögat, domningar på ena sidan av kroppen, dubbelseende och ett hängande ögonlock. När en aneurysm brister uppstår ofta en plötslig, extremt kraftig huvudvärk, kräkningar och i vissa fall medvetslöshet.

Val av behandling styrs av aneurysmens storlek, placering och om den har brustit eller inte. Nedan går vi igenom de vanligaste behandlingsmetoderna.

1. Avvaktande behandling (aktiv övervakning)

Har du en liten aneurysm utan symtom kan läkaren välja en avvaktande strategi med regelbundna kontroller och övervakning. Tillsammans med din läkare behöver du väga risken för att aneurysmen brister mot riskerna med hjärnkirurgi. Operation för att reparera hjärnaneurysm kan skada hjärnvävnad och andra blodkärl, och det finns dessutom en viss risk för stroke efter ingreppet.

2. Mikrovaskulär klippning

Mikrovaskulär klippning är en kirurgisk metod för att behandla hjärnaneurysm. Vid ingreppet tas en mindre del av skallbenet bort så att kirurgen kan placera en klämma runt aneurysmen, vilket hindrar den från att blöda. Om artären är skadad kan kirurgen istället stänga av det aktuella kärlavsnittet och operera in ett litet kärltransplantat som leder om blodflödet.

3. Endovaskulär embolisering (coiling)

Endovaskulär embolisering, även kallad endovaskulär coiling, är en skonsamare behandling där läkaren för in en tunn kateter i en artär i ljumsken och trär den genom kroppens blodkärl fram till aneurysmen. Där släpps små ballonger eller metallspiraler ner via katetern in i utbuktningen. Dessa blockerar blodcirkulationen i aneurysmen, vilket gör att blodet koagulerar och stänger av utbuktningen.

4. Shuntbehandling

Shunter används för att tömma övervätska som samlats i hjärnan till följd av en brusten aneurysm. En shunt är en kateter som förs in i skallen och kopplas till en extern påse som samlar upp vätskedräneringen. Shunten kan också placeras internt så att övervätskan leds vidare till bukhålan, där kroppen absorberar den.

5. Läkemedelsbehandling

Läkemedel används för att lindra symtom i samband med hjärnaneurysm men påverkar inte aneurysmen i sig. Behandlingen kan omfatta kalciumantagonister, vasopressorer och antiepileptiska läkemedel. Kalciumantagonister, exempelvis nimodipin, används för att förebygga kärlkramp i hjärnans blodkärl och minska risken för skador till följd av minskat blodflöde. Vasopressorer höjer blodtrycket för att hjälpa blodet att passera förträngda kärl. Antiepileptiska läkemedel, som fenytoin (Dilantin), ges när aneurysmen utlöser epileptiska anfall.

När ska du söka vård?

Sök akut vård om du drabbas av en plötslig, mycket kraftig huvudvärk – den kan vara ett tecken på att en aneurysm har brustit. Vid misstanke om hjärnaneurysm görs oftast en datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MR) samt en kärlröntgenundersökning för att fastställa diagnos och planera rätt behandling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online