Medfödd aneurysm i cirkeln Willis – symtom, diagnos och behandling

En medfödd aneurysm i cirkeln Willis är ett sällsynt tillstånd där ett eller flera av de blodkärl som bildar cirkeln Willis är onormalt utvidgade. Cirkeln Willis är ett nätverk av artärer vid hjärnans bas som försörjer hjärnan och ryggmärgen med blod.

Vad är en medfödd aneurysm?

Ett aneurysm är en utbuktning eller utvidgning av ett blodkärl som uppstår när kärlväggen försvagas. Vid en medfödd aneurysm finns denna svaghet med från födseln, även om det ofta tar år innan aneurysmen upptäcks – om den alls gör det.

Symtom

Medfödda aneurysm i cirkeln Willis ger oftast inga symtom och upptäcks därför ibland av en slump vid undersökningar av andra skäl. Ibland kan dock följande besvär förekomma:

• Huvudvärk
• Yrsel
• Krampanfall
• Synrubbningar eller synfältsbortfall

I vissa fall kan aneurysmen brista, vilket leder till en subaraknoidalblödning – ett livshotande tillstånd där blod läcker ut i rummet mellan hjärnan och skallbenet. Ett brustet aneurysm känns ofta igen på en plötslig, extremt kraftig huvudvärk, ibland tillsammans med illamående, kräkningar, stel nacke eller medvetslöshet. Uppstår dessa symtom ska akut vård sökas omedelbart.

Diagnos

Medfödda aneurysm i cirkeln Willis diagnostiseras vanligtvis med bilddiagnostik, till exempel:

• Magnetresonansangiografi (MRA) – en magnetkamerabaserad undersökning av hjärnans blodkärl
• Datortomografiangiografi (CTA) – en röntgenundersökning med kontrastmedel som visar kärlen i detalj

Behandling

Behandlingen beror på aneurysmens storlek, form och läge samt på patientens allmänna hälsa. Alternativen inkluderar:

• Kirurgi – aneurysmen stängs av, ofta med en klämma som förhindrar att den fylls med blod
• Endovaskulär embolisering – en miniminvasiv metod där aneurysmen fylls igen via ett kateter som förs upp genom blodkärlen
• Observation – mindre aneurysm utan symtom kan följas med regelbundna kontroller istället för att opereras direkt

Riskfaktorer

Riskfaktorerna för medfödda aneurysm i cirkeln Willis är inte helt kartlagda, men flera faktorer kan öka risken:

• Hereditet – aneurysm hos närstående familjemedlemmar
• Vissa genetiska tillstånd, såsom Ehlers-Danlos syndrom och Marfans syndrom
• Rökning
• Högt blodtryck
• Diabetes
• Ateroskleros (åderförkalkning)

Att leva hälsosamt – sluta röka, hålla blodtrycket under kontroll och motionera regelbundet – kan bidra till att minska risken för att ett aneurysm växer eller brister. Har du aneurysm i släkten kan det vara klokt att diskutera med din läkare om någon formell riskbedömning är aktuell.