Ett brustet blodkärl i hjärnan, även känt som ett hjärnaneurysm eller cerebralt aneurysm, är ett mycket allvarligt och livshotande tillstånd. Det uppstår när en tunn vägg i ett blodkärl buktar ut och fylls med blod. Trycket ökar gradvis tills kälet slutligen brister, vilket kan få allvarliga konsekvenser för hjärnan.
Den stora majoriteten av alla hjärnaneurysm beror på redan befintliga svaga punkter i blodkärlens väggar. Statistiskt sett är detta vanligare hos personer med vissa genetiska sjukdomar och cirkulationsrubbningar. Exempel på sådana tillstånd är polycystisk njursjukdom och bindvävssjukdomar. Hjärnaneurysm kan också utvecklas till följd av kraftigt trauma mot skallen, högt blodtryck, infektioner, tumörer samt droganvändning – särskilt upprepat kokainbruk.
Hjärnaneurysm är extremt farliga och leder ofta till bestående funktionsnedsättning eller dödsfall. Eftersom ett aneurysm är så ömtåligt kan det brista vid helt oförutsägbara tidpunkter och sedan blöda in i hjärnvävnaden. Detta kan orsaka nervskador, stroke eller dödlig utgång. När ett aneurysm en gång har brustit kan det läka, men risken finns alltid att det brister igen senare.
Små aneurysm, eller aneurysm som inte växer eller förändras i storlek, kan vara mycket svåra att upptäcka. När ett aneurysm växer tillräckligt stort för att trycka mot den omgivande hjärnvävnaden kan en rad olika symtom uppstå beroende på var i hjärnan aneurysmet sitter. Vanliga symtom före en bristning är tryck eller smärta bakom ögat, domningar eller svaghet. Efter en bristning är en plötslig och extremt kraftig huvudvärk vanlig, ofta tillsammans med kräkningar, illamående, stel nacke och i vissa fall medvetslöshet.
För att avgöra om ett aneurysm föreligger kan läkaren beställa olika undersökningar. Datortomografi (CT) är den vanligaste metoden och kombineras ibland med kontrastmedel som injiceras i blodet för att ge en tydligare bild. Magnetresonanstomografi (MR) är också en användbar metod. MR-undersökningar använder ett kraftfullt magnetfält för att skapa bilder, därför bör patienten alltid informera läkaren om exempelvis pacemaker eller metallimplantat innan undersökningen genomförs.
Huvudsyftet med behandlingen av ett hjärnaneurysm är att förebygga framtida blödningar (hjärnblödningar) som kan vara invalidiserande eller dödliga för patienten. Neurokirurger kan ofta klippa av aneurysmet med en liten klamma eller fylla det med platinaspiraler, så kallad coiling, för att förhindra framtida bristningar. Patienter bör alltid diskutera behandlingsupplägget med en kvalificerad neurokirurg för att få en individanpassad vårdplan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online