Pleurautgjutning innebär att vätska samlas i utrymmet mellan lungsäckens blad (pleuran). Behandlingen styrs helt av den bakomliggande orsaken samt hur stora besvären är. I vissa fall räcker det att behandla grundsjukdomen, medan andra situationer kräver att vätskan töms direkt. Här går vi igenom de vanligaste behandlingsmetoderna.
När vätskeansamlingen orsakar betydande besvär, exempelvis andnöd eller tryckkänsla över bröstet, kan en pleurapunktion utföras. En nål förs då in i pleurautrymmet för att tömma överflödig vätska. Ingreppet ger ofta snabb lindring och gör dessutom att vätskan kan analyseras för att fastställa diagnosen.
Beror utgjutningen på hjärtsvikt eller njursvikt som leder till vätskeretention kan diuretika förskrivas. Läkemedlen ökar urinutsöndringen och minskar därmed kroppens vätskeansamling, även i pleurautrymmet.
Orsakas pleurautgjutningen av en infektion, så kallat empyem (varansamling i lungsäcken), behandlas den med antibiotika. Valet av preparat baseras på vilken mikrob som identifierats i provet. Antibiotika är avgörande för att eliminera infektionen och förebygga allvarliga komplikationer.
Vid komplicerade tillstånd, exempelvis empyem med kamrater (avgränsade vätskefickor) eller en instängd lunga, kan kirurgiskt ingrepp bli nödvändigt. Vid dränage läggs ett rör eller en kateter in som tömmer vätskan och låter lungan veckla ut sig igen. Dekortikering innebär att det förtjockade och inflammerade pleuraskiktet opereras bort för att underlätta lungans expansion.
I vissa situationer, ofta vid återkommande utgjutning, kan en pleurodes utföras. Ett irriterande ämne förs in i pleurautrymmet, vilket skapar en kontrollerad inflammation som får de två pleurabladen att växa ihop. På så sätt finns ingen plats kvar för ny vätska att ansamlas i.
Är pleurautgjutningen ett symtom på något annat, exempelvis cancer, leversjukdom eller hjärtsvikt, måste grundsjukdomen behandlas. Att åtgärda rotorsaken är avgörande för att utgjutningen ska försvinna och inte återkomma.
Om utgjutningen påverkar andningen och sänker syresättningen i blodet kan kompletterande syrgas ges, antingen på sjukhus eller i hemmiljö.
Noggrann uppföljning är en viktig del av vården. Genom regelbundna lungröntgenundersökningar, ultraljud eller andra prover bedömer läkaren hur utgjutningen utvecklas, om behandlingen verkar och om eventuella komplikationer uppstår.
Kontakta vården om du drabbas av andnöd, bröstsmärta eller hosta som inte går över. Vid kraftig andnöd, feber eller snabbt försämrat allmäntillstånd bör du söka akut vård. Tidig utredning ökar chanserna till effektiv behandling och snabbare tillfrisknande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online