När ett stasband (tourniquet) spänns åt runt överarmen eller låret övar det tryck på blodkärlen under bandet. Detta tryck påverkar cirkulationen på flera sätt och gör att venerna snabbt blir mer synliga under huden.
Det yttre trycket från bandet klämmer ihop de ytliga venerna precis under bandet och hindrar blodet från att strömma tillbaka till hjärtat som vanligt. Artärerna, som ligger djupare och har ett betydligt högre tryck, fortsätter dock att pumpa blod ut i armen eller benet.
Eftersom blodet inte kan passera förbi bandet samlas det upp i venerna nedanför. Venerna fylls, vidgar sig och blir därför framträdande, spända och lätta att se och palpera. Det är just denna effekt som utnyttjas vid blodprovstagning – en välfylld ven är mycket lättare att sticka i. Stasbandet läggs därför typiskt cirka 7–10 cm ovanför tänkt stickställe och bör aldrig sitta kvar längre än nödvändigt, oftast högst någon minut.
Så snart bandet lossas försvinner trycket och blodet strömmar fritt tillbaka mot hjärtat igen. Venerna töms, återgår till sin normala storlek och blir därmed mindre framträdande inom kort. Cirkulationen normaliseras helt utan bestående påverkan, förutsatt att bandet inte suttit för länge.
Ett stasband stoppar det venösa återflödet medan artärblodet fortsätter att flytta in i extremiteten. Det resulterande blodöverskottet får venerna att svälla och bli tydligt synliga – en enkel men effektiv metod för att underlätta exempelvis venpunktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online