Vad är skillnaden mellan bulimi och anorexi? Här är svaret

Bulimia nervosa (bulimi) och anorexia nervosa (anorexi) är båda ätstörningar som påverkar hur en person äter och ser på sin kropp. Även om tillstånden delar vissa likheter finns det flera viktiga skillnader mellan dem.

Vad är anorexia nervosa?

Anorexi kännetecknas av en intensiv rädsla att gå upp i vikt, ett ohälsosamt behov av att vara smal och en förvrängd kroppsbild. Personer med anorexi väger ofta mycket lite och kan strikt begränsa sitt matintag eller träna överdrivet mycket för att inte gå upp i vikt.

Vad är bulimia nervosa?

Bulimi kännetecknas istället av en cykel av hetsätning och kompensationsbeteende. Hetsätning innebär att man äter stora mängder mat under kort tid, ofta följt av starka skuldkänslor eller skam. Kompensationen – ofta kallad rensning – innebär att man försöker bli av med den ätna maten, till exempel genom att kräkas, använda laxermedel eller träna intensivt.

Kroppsvikt och kroppsbild

Personer med bulimi kan också ha en förvrängd kroppsbild, men de är inte nödvändigtvis underviktiga. De kan ha normalvikt eller till och med övervikt, vilket gör sjukdomen svårare att upptäcka utifrån. Detta är en av de viktigaste skillnaderna jämfört med anorexi, där en mycket låg kroppsvikt oftast är framträdande.

Hälsoeffekter

Både anorexi och bulimi kan få allvarliga hälsokonsekvenser.

• Anorexi kan leda till undernäring, uttorkning, elektrolytrubbningar och organskador.
• Bulimi kan orsaka tandproblem och karies, mag- och tarmbesvär samt uttorkning.

I värsta fall kan båda sjukdomarna bli livshotande om de inte behandlas, vilket gör tidig upptäckt extra viktig.

Behandling

Behandling av anorexi och bulimi innebär vanligtvis en kombination av psykoterapi och medicinsk vård. Psykoterapi hjälper personen att utveckla hälsosammare matvanor och att bearbeta de psykologiska faktorer som ligger bakom ätstörningen, exempelvis lågt självförtroende, stress eller trauma. Medicinsk vård behövs samtidigt för att åtgärda de fysiska hälsoproblem som sjukdomen kan ha orsakat.

Tänker du att du själv eller någon närstående kan ha en ätstörning är det viktigt att söka hjälp hos en legitimerad psykolog, läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal. I Sverige kan du vända dig till din vårdcentral eller ungdomsmottagning – ju tidigare du får hjälp, desto bättre är prognosen.