Astma är en kronisk luftvägssjukdom som orsakar andnöd och pipande andning. I vissa samhällen lever så många som ett barn av sju med tillståndet, även om siffrorna varierar betydligt mellan olika länder och befolkningsgrupper. Astma har flera bidragande orsaker, men under de senaste decennierna har genetiken framträtt som en central faktor – forskningen visar nämligen ett starkt familjärt samband hos personer som lider av astma.
Astma förekommer oftare i urbana och ekonomiskt gynnade miljöer, och i dessa grupper finns också en tydlig genetisk koppling. Personer med kaukasiskt ursprung som bor i västerländska städer tenderar exempelvis att ha lägre astmaförekomst än vissa andra grupper, som personer med afrikanskt eller karibiskt ursprung.
Det är dock svårt att enbart tillskriva detta samband gener. Människor med afrikanskt eller karibiskt ursprung bor ofta under fattigare förhållanden i städer, vilket i sig påverkar risken att insjukna. En ekonomiskt trygg stadsmänniska löper större risk att utveckla astma än en person med knappa resurser på landsbygden, men mindre risk än en fattig stadsmänniska. Detta innebär att sambandet mellan etnicitet och astma i urbana populationer inte nödvändigtvis är orsakande – miljöfaktorer spelar en avgörande roll.
Trots den osäkerhet som beskrivits ovan finns det ett starkt familjärt samband vid astma. Forskare vid Världshälsoorganisationen (WHO) har nått en konsensus om 50/50: astma orsakas av en jämn kombination av gener och miljö.
Denna slutsats drogs genom att man först studerade astmadrabbade populationer och sedan jämförde resultaten med deras faktiska genetiska kod. Fem olika gener och genkomplex har identifierats som så kallade "astmagener".
Upptäckten av ett genetiskt samband innebär att nya behandlingsmetoder baserade på genteknik nu håller på att utvecklas. Fram till 2010 kunde astmagenen endast användas som en indikator på sjukdomen. Men i takt med att vetenskapen går framåt blir behandlingar alltmer möjliga. Istället för att endast behandla symtomen försöker WHO hitta sätt att angripa själva mottagligheten för astma. Om denna gen kan muteras eller elimineras skulle inhalatorer och kortisonpreparat bli mindre nödvändiga, eftersom behovet av dem skulle försvinna tillsammans med astmagenen.
Astma är alltså resultatet av ett samspel mellan arv och miljö. Medan boendemiljö, livsstil och socioekonomiska faktorer spelar stor roll, pekar forskningen tydligt på att generna förklarar ungefär hälften av risken. Fortsatt genetisk forskning kan i framtiden öppna dörren för mer riktade och långvariga behandlingar som går till roten av problemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online