Astma är en sjukdom som kännetecknas av kronisk inflammation i luftrören. En central del av astmabehandlingen är att dämpa denna inflammation med läkemedel som prednison, vilket förbättrar syreflödet till lungorna. Prednison är ett kortikosteroid som kan ges oralt, intravenöst eller intramuskulärt beroende på patientens behov och allvarlighetsgraden av symptomen.
En studie från 2007, publicerad i Journal of the Canadian Thoracic Society, visade att antalet sjukhusinläggningar minskade med 60 procent när patienter fick kortikosteroider oralt inom en timme efter ankomst till en akutmottagning för ett akut astmaanfall.
Samma studie visade också att risken för återfall under veckan efter ett akut anfall minskade med 65 procent hos de patienter som behandlades med oral kortikosteroid tidigt i förloppet.
Prednison kan förbättra lungfunktionen hos patienter som svarar väl på orala kortikosteroider. Effekten mäts vanligtvis med forcerad exspiratorisk volym (FEV), det vill säga hur mycket luft patienten kan andas ut på en sekund.
Prednison verkar direkt på inflammationen i luftrören, vilket minskar svullnaden och gör det lättare för syre att flöda in till och ut från lungorna. Detta lindrar andnöd och pipande andning.
Eftersom prednison är ett systemiskt steroidläkemedel tas det upp direkt i blodet och verkar i hela kroppen. Detta gör det särskilt effektivt för att snabbt kontrollera akuta astmaanfall, där snabb behandling är avgörande.
Trots sina fördelar ska prednison alltid användas under läkares övervakning. Långvarig användning av kortikosteroider kan ge biverkningar, och doseringen bör därför anpassas individuellt utifrån patientens symtom och sjukdomshistoria.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online