Astma är en lungsjukdom där musklerna som omger de små luftvägarna i lungorna (bronkerna) drar ihop sig och förtränger luftpassagen in och ut ur lungorna. Sjukdomen kan oftast kontrolleras med läkemedel som inhalerade kortikosteroider eller bronkdilaterare, men vissa astmaläkemedel kan vara kontraindicerade om du har en njursjukdom.
Enligt Asthma and Allergy Foundation of America beror astmaspasmer på en kronisk överkänslighet och inflammation i bronkerna, som utlöses av olika stimuli. Allergener som djurallergen, pollen, damm, mögel och starka ångor kan alla framkalla ett astmaanfall, liksom infektioner som bronkit eller viruspneumoni. Även luftföroreningar, kemikalier samt vissa läkemedel och kosttillskott kan utlösa besvär. Kardiell astma ger symtom som liknar vanlig astma, men orsakas av kongestiv hjärtsvikt.
Enligt Asthma and Allergy Foundation of America finns det två huvudtyper av astmamediciner – snabbverkande lindring och långtidsbehandling.
Snabbverkande astmaläkemedel omfattar vanligtvis kortverkande inhalerade bronkdilaterare, som öppnar luftvägarna genom att slappna av muskulaturen; kortverkande beta-2-stimulerare, som lindrar symtom som pipande andning och förebygger ansträngningsutlöst astma; samt långsammare verkande bronkdilaterare, exempelvis teofyllin, som hjälper mot nattliga astmasymtom.
Läkemedel för långtidskontroll innefattar icke-steroida preparat som kromolynnatrium, som inhaleras för att förebygga svullnad i luftvägarna vid astmaanfall, samt inhalerade kortikosteroider som flutikason (Flovent) och triamcinolon (Azmacort), vilka minskar luftvägarnas svullnad och dämpar slembildningen i lungorna.
Långsamt verkande bronkdilaterare som teofyllin kan dock vara kontraindicerade om du har både astma och nedsatt njurfunktion. Användning av denna typ av läkemedel kan leda till förhöjda kaliumvärden i kroppen, enligt University of Maryland Medical Center. Kalium behövs visserligen för att njurarna ska fungera normalt, men för höga halter i blodet (hyperkalemi) kan försvåra njurarnas arbete ytterligare, eftersom skadade njurar inte klarar av att göra sig av med överskottskaliumet på rätt sätt.
De vanligaste orsakerna till hyperkalemi är enligt medicinenet.com njursjukdom, sjukdomar som drabbar binjurarna samt effekterna av vissa läkemedel, bland annat teofyllin. Symtom på hyperkalemi kan vara illamående, trötthet, muskelsvaghet och stickningar, enligt University of Maryland Medical Center. Tillståndet kan dock även vara helt symptomfritt, vilket innebär att du kanske inte märker att dina kaliumvärden är förhöjda.
De flesta patienter får en mild form av hyperkalemi, som går bra att behandla och tolereras väl. Alla tillstånd, tillskott eller läkemedel som orsakar lindrig hyperkalemi måste dock behandlas eller avbrytas för att förhindra att problemet utvecklas till svår hyperkalemi. Mycket höga kaliumnivåer kan leda till njursvikt, hjärtstillestånd och död.
Om läkaren konstaterar hyperkalemi rekommenderas du enligt University of Maryland Medical Center att följa en kaliumfattig kost, avstå från kaliumtillskott samt avbryta eller byta ut läkemedel som höjer kaliumnivåerna, exempelvis astmaläkemedlet teofyllin. Risken för hyperkalemi är en av anledningarna till att din läkare bör övervaka all medicinering om du både har astma och nedsatt njurfunktion – och till att du aldrig ska ta kaliumtillskott utan läkares övervakning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online