Med tanke på alla varningar och ansvarsfriskrivningar som ofta följer med astmaläkemedel är det inte konstigt att många patienter undrar vilka mediciner som faktiskt är säkra. Det goda nyhetsbudskapet är att riskerna med de vanligaste astmapreparaten är minimala – och att det nästan alltid är betydligt säkrare att använda dem än att helt avstå från behandling.
Inhalationssteroider, som budesonid och flutikason, bygger på substanser som liknar kroppens egna hormoner och har därför mycket få biverkningar. Vid låga till medelhöga doser överväger nytta riskerna vida, vilket gör dem till en hörnsten i modern astmavård.
Snabbverkande läkemedel som salbutamol (albuterol) används i samband med ett akut astmaanfall för att snabbt öppna luftvägarna och lindra andningsbesvär. I kombination med långsiktig behandling, exempelvis inhalationssteroider, utgör de en oumbärlig del av en väl fungerande astmaplan.
Kortikosteroider, som prednison, Pulmicort och Flovent, är antiinflammatoriska läkemedel. De hämmar den inflammation i lungorna som ligger bakom astmaanfallen. Preparaten tas vanligtvis genom inhalation eller som vätska, och de är ofarliga när de används enligt läkarens anvisningar.
Långverkande beta-2-agonister, som salmeterol, är en typ av bronkdilaterare som slappnar av muskulaturen runt luftvägarna och därmed förebygger astmaanfall över tid. Dessa preparat är säkra och mest effektiva när de kombineras med en inhalerad kortikosteroid som även håller inflammationen under kontroll.
Den lilla risk som astmaläkemedel medför måste alltid vägas mot fördelarna vid en noggrant styrd behandling. När medicinerna används korrekt och enligt vårdpersonalens råd är de både effektiva och trygga verktyg för att förebygga besvärande astmasymtom och bibehålla en god livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online