Med svart-ruta-varningar på vissa kombinationsinhalatorer och nya drivgaser som kan irritera slemhinnorna hos vissa astmatiker kan det vara svårt att hitta rätt läkemedel. Patienter behöver kunskap och information för att kunna hantera sina astmasymtom på bästa sätt. Huskurer och livsstilsförändringar kan hjälpa, och ansvarsfull användning av receptbelagda läkemedel kan också ingå i en genomtänkt astmaplan.
Under ett astmaanfall dras musklerna runt lungornas små luftvägar ihop i kramp, vilket sammanpressar bronkerna och hindrar luftflödet. Resultatet blir pipande andning, tryck över bröstet och andningssvårigheter. Bronkkramper orsakas av kronisk inflammation och överkänsliga luftvägar. Allergener, irriterande ämnen, kall luft, föroreningar, läkemedel, tillsatser i mat (sulfiter är ett vanligt exempel) och till och med fysisk ansträngning kan utlösa ett anfall. Vissa drabbade reagerar även på stress, ångest, fuktighetsförändringar eller lågt blodsocker. En förkylning i bröstet ökar irritationen i bronkerna och gör symtomen värre. Att undvika alla triggers är dock inte alltid möjligt.
Läkemedlen i nödmediciner (så kallade akutinhalatorer) behandlar inte själva inflammationen. De öppnar luftvägarna tillfälligt, men vid felaktig användning kan de orsaka sammandragning i halsen och ytterligare irritation i luftvägarna. Med tiden kan dessutom ett visst beroende av akutinhalatorn utvecklas, vilket är anledningen till att andra mediciner ofta behövs för att minska symtomen långsiktigt.
Kortikosteroider behandlar inflammationen och förebygger bronkkramper. Det är viktigt att följa tillverkarens anvisningar: använd endast medicinen enligt läkares ordination och skölj munnen med vatten efter varje inhalation. Detta minskar risken för lokala biverkningar som muntorrhet och svampinfektioner i munhålan.
En nebulisator (förångare) omvandlar saltlösning och flytande mediciner till en fin dimma som inhaleras. Behandlingen tar cirka 15 minuter och är särskilt användbar i samband med en luftvägsinfektion. Den kan ge biverkningar som hjärtklappning, darrningar, sömnsvårigheter och i vissa fall kräkningar, men dessa brukar gå över snabbt.
Leukotrienmodifierare, exempelvis Singulair (montelukast), påverkar de ämnen som irriterar lungorna. Dessa mediciner läggs oftast till befintlig behandling som ett komplement. De fungerar inte för alla, och det finns oro kring biverkningar, bland annat depression och självmordstankar.
Spirometri mäter volymen och hastigheten på utandningen. Genom att analysera resultaten kan patient och läkare bedöma hur väl astman är kontrollerad. Undersökningen hjälper också till att fastställa den minsta effektiva dosen av medicinering, så att toxiska biverkningar kan undvikas eller minimeras. Doserna kan behöva justeras när behovet ökar, till exempel vid en luftvägsinfektion.
Genom att basera kosten på obearbetade eller minimalt bearbetade livsmedel kan många tillsatsämnen undvikas. Elimineringsdieter kräver tid och engagemang, men resultaten kan vara väl värda mödan. Allergi mot komjölk är vanlig bland astmatiker – undvik därför kasein, alltså mjölkprotein, om misstanke om överkänslighet finns.
Många astmatiker har även problem med lågt blodsocker. Ät mindre måltider ofta under dagen, gärna med protein, fullkorn och icke-stärkelserika grönsaker, och undvik sötsaker. Så hålls blodsockret jämnt under hela dagen.
Brist på magnesium, mangan, selen, C-vitamin och B-vitaminer – i synnerhet B6 – är vanligt hos astmatiker. Välj kelaterade former av tillskotten; i kombinationspreparat med kalcium och magnesium bör kvoten inte överstiga 2:1. Ett annat mineralämne som visat lovande resultat är metylsulfonylmetan (MSM), en organisk svavelförening med antiinflammatoriska egenskaper. MSM ska inte förväxlas med sulfiter, som istället kan utlösa astmaanfall.
Diafragmatisk andning, alltså magandning, ökar luftflödet i lungorna. Träna gärna tekniken redan innan behov uppstår. Andas in så att buken expanderar och buktar ut, andas sedan ut och dra in buken. Mellangärdet (diafragma) är den muskel under lungorna som rör sig vid varje andetag. Magandning kan dessutom lindra den panikkänsla som annars förvärrar astmaanfall.
Framåtlutande positioner och andningstekniker från yogapraxis hjälper kroppen att andas ut helt och slappna av. Att blåsa ballonger, lära sig spela trä- eller bleckblåsinstrument samt att simma är trevliga aktiviteter som samtidigt förbättrar lungfunktionen.
Kom alltid ihåg att diskutera kosttillskott och livsstilsförändringar med din läkare innan du gör ändringar i din medicinering. Naturliga metoder kan komplettera – men aldrig ersätta – den behandling som ordinerats för måttlig till svår astma.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online