Astma – så förebygger du anfall och vilka behandlingar som finns

Astma är en kronisk luftvägssjukdom som orsakar hosta, väsande andning och andningssvårigheter eftersom luftvägarna blir inflammerade, vilket leder till förträngning. Sjukdomen debuterar oftast i barndomen och varar hela livet, även om vissa personer växer ifrån den med tiden.

Enligt National Heart, Lung and Blood Institute har över 22 miljoner amerikaner diagnostiserats med astma. Idag finns det inget botemedel mot sjukdomen, men med rätt läkemedel och behandlingsstrategier går det bra att både behandla och förebygga astmaanfall.

Förebygga anfall

Ett astmaanfall inträffar när något i kroppen eller i omgivningen triggar luftvägarna i lungorna att bli inflammerade och förträngda. Vanliga utlösare är väderförhållanden, allergener, miljögifter, bakteriella eller virala infektioner samt träning och fysisk ansträngning.

Ett av de bästa sätten att hantera astma är att förebygga anfallen innan de uppstår. När du väl har identifierat dina personliga utlösare – exempelvis pollen, kattallergener eller kall och torr luft – är det klokt att undvika dessa situationer. Anfall som orsakas av virus- och bakterieinfektioner är svårare att skydda sig mot, men god handhygien, där du tvättar händerna ofta och noggrant, minskar risken betydligt.

Läkemedel vid akuta anfall

När ett astmaanfall drabbar dig behövs receptbelagda läkemedel som lindrar luftvägsförträngningen och gör andningen lättare igen. Dessa preparat, ofta kallade räddningsmediciner, används normalt endast i samband med anfall. Hos personer med ansträngningsutlöst astma kan de dock även ordineras för bruk innan träning. Använd alltid räddningsmedicinerna endast vid behov och exakt enligt läkarens ordination.

Vanligt förekommande räddningsmediciner inkluderar:

• Inhalerade bronkdilaterare, exempelvis albuterol (salbutamol), som tillfälligt slappnar av luftvägarnas muskulatur.
• Kortikosteroider, exempelvis prednison, som ges via munnen eller intravenöst och dämpar inflammationen i luftvägarna.
• Inhalerade antikolinergika, exempelvis Atrovent, som verkar avslappnande på luftvägarna.

Långtidsbehandling

Långverkande, receptbelagda läkemedel – så kallade underhållsmediciner – ordineras för att förebygga anfall. De tas vanligtvis en gång om dagen eller flera gånger dagligen för att hindra att luftvägarna förträngs och utlöser ett akut anfall. Det är viktigt att följa läkarens doseringsanvisningar noggrant, annars riskerar behandlingen att inte ge önskad skyddseffekt.

Den vanligaste typen av underhållsmedicin är kortikosteroider som administreras via inhalator eller förstabilisator (nebulisator). Bland de oftast ordinerade inhalationssteroiderna märks Pulmicort, Aerobid, Flovent och Azmacort. Långverkande beta-2-stimulerare, exempelvis Serevent och Foradil Aerolizer, kombineras ibland med inhalationssteroiderna för förstärkt effekt.

Vissa förebyggande läkemedel tas istället i tablettform. Leukotrienmodifierare, såsom Singulair och Accolate, verkar genom att öppna luftvägarna och minska inflammation. Teofyllin är ett oralt bronkdilaterande läkemedel som slappnar av musklerna runt luftvägarna, så att de inte dras ihop och orsakar andningsbesvär.