1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vilka diagnostiska tester används för att diagnostisera astma?

Astma är en kronisk lungsjukdom där luftvägarna blir inflammerade och drar ihop sig, vilket gör det svårt att andas. För att ställa en säker diagnos använder läkare flera olika lungfunktionstester, bland annat spirometri, mätning av utandat kväveoxid, bronkialt provokationstest, lungröntgen eller elektrokardiogram (EKG), bodyplethysmografi samt negativ inspiratorisk kraft (NIF).

1. Spirometri

Spirometri utförs för att upptäcka tillstånd som påverkar hur mycket luft du kan andas in. Testet hjälper också till att identifiera sjukdomar som påverkar hastigheten med vilken du kan andas ut, exempelvis astma.

Spirometri mäter både mängden luft du andas in och ut samt hur snabbt detta sker. Testet består av två moment: (1) topputflöde (PEFR) och (2) forcerad expiratorisk volym på en sekund (FEV1). PEFR mäter hur mycket luft du kan blåsa ut så snabbt som möjligt, medan FEV1 visar hur mycket luft du kan andas ut på en sekund.

Du får ta ett djupt andetag och sedan blåsa ut luften så kraftfullt som möjligt i ett rör som är kopplat till en spirometer.

2. Test av utandat kväveoxid

Vissa celltyper producerar kväveoxid (NO) som ett inflammatoriskt svar vid tillstånd som astma. Testet för utandat kväveoxid (eNO/FeNO) mäter mängden kväveoxid i utandningsluften. Eftersom nivån av eNO är förhöjd hos patienter med astma är metoden ett värdefullt verktyg vid diagnos.

3. Bronkialt provokationstest

Vid detta test utsätts patienten för ett bronkokonstriktorium, till exempel nebuliserat metakolin. Sådana ämnen drar ihop luftvägarna, och graden av förträngning mäts sedan med spirometri. En person som redan har överaktiva luftvägar, som en astmatiker, reagerar redan på en lägre dos av läkemedlet, vilket gör att tillståndet kan diagnostiseras.

4. Lungröntgen eller EKG

Dessa undersökningar hjälper till att avgöra om symtomen beror på någon annan sjukdom eller på en främmande kropp i luftvägarna.

5. Bodyplethysmografi

Detta är en känslig lungundersökning som mäter den absoluta luftvolymen i patientens lungor. Testet används ofta när patienten inte kan genomföra tester med flera andetag.

Bodyplethysmografi utförs genom att patienten placeras i en lufttät kammare som kallas body box. Det alveolära trycket mäts med en tryckgivare i munstycket, medan en pneumotakometer registrerar luftflödet.

Testet bidrar till att bestämma lungornas motstånd mot luftflöde. Det skiljer dessutom mellan obstruktiva och restriktiva lungsjukdomar samt bedömer lungornas överreaktivitet mot histamin eller metakolin.

6. Negativ inspiratorisk kraft (NIF)

NIF används för att bedöma andningsstyrkan hos de inspiratoriska musklerna, till exempel mellangärdet (diafragman). Som komplement används maximalt expiratoriskt tryck (MEP) för att mäta styrkan hos de expiratoriska musklerna, exempelvis bukmusklerna.

Sammanfattning

En tillförlitlig astmadiagnos bygger oftast på en kombination av sjukdomshistoria, klinisk undersökning och ett eller flera av ovanstående tester. Kontakta din läkare om du upplever återkommande andnöd, pipande andning eller tryck över bröstet, så att rätt utredning kan initieras i tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online