En hosta som vägrar gå över kan vara både frustrerande och utmattande. Ofta läker en vanlig förkylningshosta av sig själv inom ett par veckor, men ibland drar den ut på tiden trots egenvård. Här är tio vanliga orsaker till att din hosta inte förbättras – och vad du kan göra åt det.
Ibland är hostan ett symtom på något annat än en vanlig infektion. Allergier, astma, kronisk bronkit, emfysem (KOL), hjärtsvikt, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), postnasalt dropp och bihåleinflammation är alla tillstånd som kan orsaka eller förvärra en långvarig hosta. Om hostan inte läker som förväntat kan det vara klokt att låta undersöka om något av dessa tillstånd ligger bakom.
Rök irriterar luftvägarna och orsakar inflammation, vilket gör det svårare att hosta upp slem och sega sekret. Även passiv rökning kan förlänga hostan. Att sluta röka – eller åtminstone undvika rökiga miljöer under sjukdomstiden – ger luftvägarna bättre förutsättningar att läka.
Vätska hjälper till att späda ut slemmet och håller slemhinnorna i halsen fuktiga, vilket gör det lättare att hosta upp sekret. Drick vatten regelbundet under dagen och var extra uppmärksam på vätskeintaget om du har feber.
Vissa hostmediciner, de så kallade hostdämpande preparaten, undertrycker hostreflexen. Det kan kännas lindrande men gör samtidigt svårare att bli av med slem. Andra preparat kan ge biverkningar som förvärrar hostan. Välj därför medicin efter typen av hosta – produktiv (med slem) eller torr – och fråga gärna apotekspersonal om råd.
Vila är avgörande för kroppens läkningsprocess. När du är trött fungerar immunförsvaret sämre, vilket ökar risken för att en hosta drar ut på tiden. Prioritera sömn och återhämtning, särskilt i början av en infektion.
Föroreningar i luften – exempelvis avgaser, damm, partiklar från vedeldning och starka dofter – kan irritera luftvägarna och orsaka inflammation. Det gör det svårare att bli av med slem och kan förlänga hostan. Ventilera hemmet regelbundet och undvik starkt förorenade miljöer när det är möjligt.
Stress kan förvärra en hosta genom att musklerna i hals och bröst spänns, vilket gör det svårare att andas ordentligt och frigöra slem. Avslappningsövningar, lugna promenader och god sömn kan hjälpa dig att bryta den onda cirkeln.
Flera vanliga läkemedel kan ge hosta som biverkning, bland annat ACE-hämmare (mot högt blodtryck), betablockare och kalciumantagonister. Misstänker du att dina mediciner orsakar hostan ska du aldrig sluta ta dem på egen hand – kontakta istället din läkare för att diskutera alternativa behandlingar.
Vissa personer fortsätter hosta av ren vana även efter att den ursprungliga orsaken har läkt ut. Detta kallas ibland kronisk eller psykogen hosta och kan ofta behandlas med hjälp av logoped eller fysioterapeut med specialisering inom andningsvägar.
Kontakta vården om hostan inte förbättras efter cirka två veckor, eller om den åtföljs av andra symtom som feber, bröstsmärta, andfåddhet eller blod i upphostat slem. En tidig diagnos kan göra stor skillnad, särskilt om en underliggande sjukdom ligger bakom.
Sök vård omgående om du får svårt att andas, hostar blod, får hög feber som inte går ner eller upplever kraftig bröstsmärta. Vid en långvarig hosta utan andra besvär kan du börja med att kontakta din vårdcentral eller ringa 1177 för rådgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online