Enligt American Academy of Pediatrics lever ungefär ett av nittioett barn i USA med en autismspektrumstörning (ASD). Ett av de mest framträdande dragen vid autism är svårigheter med att förstå sociala signaler, vilket ofta innebär utmaningar när det gäller att skapa vänskap och relatera till jämnåriga. Det gör att allt fler pedagoger får i uppdrag att undervisa barn med autism i sociala färdigheter – en komplex men oerhört viktig uppgift.
Det finns många olika terapier och metoder för att träna sociala färdigheter. Eftersom förmågor och utmaningar varierar kraftigt mellan barn med ASD är det viktigt att komma ihåg att ingen enskild metod fungerar för alla elever. Därför är det avgörande att skolor tar fram och följer en individuell utvecklingsplan, en så kallad IEP (Individualized Education Plan), som är skräddarsydd efter just det barnets behov. En effektiv IEP integrerar social färdighetsträning under hela elevens skoldag, från flera olika källor.
Samtal och aktivt lyssnande är två nyckelkomponenter när man undervisar barn med ASD i sociala färdigheter. Dessa färdigheter tränas bäst i små grupper där barn med autism deltar tillsammans med sina typiska kamrater. De neurotypiska eleverna kan då föregå med gott exempel genom att ställa och svara på frågor, göra val, turas om, visa empati, respektera personligt utrymme och använda icke-verbal kommunikation.
Barn med autism behöver lära sig dessa färdigheter och öva dem i en positiv och trygg miljö. Ett beprövat sätt är att arrangera så kallade "lunch bunch" – organiserade lunchgrupper där eleverna äter tillsammans och spelar ett spel som alla kommit överens om. Själva valet av spel blir en del av lektionen: alla spel som involverar turtagning är användbara, medan spel som kräver frågor och val är extra värdefulla. De typiska eleverna bör dessutom få grundläggande information om vad de kan förvänta sig och uppmanas att möta eventuella svårigheter utan kritik.
Lärare bör samtala med sina elever med ASD om hur man närmar sig andra, hur man knyter vänskapsband och hur man bibehåller dem. Beroende på hur verbalt barnet är kan sociala berättelser (social stories) vara effektiva, liksom att låta kamrater föregå med exempel enskilt eller i liten grupp. Det kan också hjälpa att skapa olika situationer tillsammans med en typisk elev för att visa vad som är rätt och fel att säga, samt att rollspela olika scenarier som eleven med autism kommer att ställas inför.
Tillämpad beteendeanalys, ABA (Applied Behavior Analysis), kan vara en effektiv metod för att identifiera vilka beteenden som gör att barnet med autism hamnar utanför gemenskapen och därmed hindras i sin sociala utveckling. Metoden kräver utbildning och omfattande dokumentation. Lärare som är beredda att notera varje tillbud eller utbrott – tillsammans med beteendet före och efter händelsen – ger teamet värdefull data att analysera. På så vis kan man ta reda på vad som står i vägen för barnets framgång.
Träna sociala färdigheter med barnet i flera olika miljöer och situationer under skoldagen. Ju mer varierade miljöerna är, desto större är chansen att barnet lär sig generalisera färdigheterna och använda dem både inom och utanför skolan. Miljöer kan vara klassrummet, skolgården, gymnastiksalen, skolbiblioteket eller slöjd- och musiklektionen – varje plats erbjuder olika sociala utmaningar för ett barn med ASD.
Sociala berättelser kan användas effektivt för att förbereda barnet inför en svår lektion. Omedelbar återkoppling och positiv förstärkning bör användas för att hjälpa barnet lära sig på ett produktivt och tryggt sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online