Autism är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som finns hos barnet från födseln och som blir märkbar i takt med att barnet växer och utvecklas. Den diagnostiseras oftast före tre års ålder. Autism kan variera kraftigt i svårighetsgrad – från högfungerande till svårt funktionsnedsatt – och det finns många olika tecken och symtom inom autismspektrumet. Gemensamt för alla former av autism är dock att de påverkar språk och social interaktion på något sätt. Hur allvarliga svårigheterna är beror på graden av autism som barnet har.
Vissa beteenden kan fungera som tidiga varningssignaler för autism och bör alltid tas upp med barnläkaren. Om barnet inte ler vid sex månaders ålder eller senare kan det vara ett tecken på autism. Om barnet vid nio månader inte leker turtagning med ljud och leenden är det ytterligare en varningsflagga. Ett barn bör jollra före 12 månaders ålder och ha några enstaka ord vid 16 månader. Vid 12 månader ska barnet kunna peka, vinka och visa på saker. Vid 24 månader bör barnet använda meningsfulla fraser med två ord som inte är härmade eller upprepade. Om barnet förlorar språkliga färdigheter vid något tillfälle bör du omedelbart kontakta vården.
Ett av de tre kärnproblemen vid autism handlar om sociala relationer. Dessa svårigheter visar sig ofta i att barnet har svårt att upprätthålla ögonkontakt och ibland inte svarar när någon kallar på barnet. Autistiska barn kan vid vissa tillfällen verka hörselskadade. De vill vanligtvis inte bli hållna och visar ofta en tydlig avsaknad av empati för andras känslor. Dessutom har de ofta svårt att knyta vänskapsband och kan verka helt upptagna av sina egna intressen och idéer.
Många autismspecifika svårigheter visar sig först inom språkområdet. Autistiska barn börjar ofta inte tala förrän efter två års ålder, vilket är en mycket sen språkutveckling. De kan förlora språkfärdigheter efter att ha lärt sig dem, och när de talar kan de använda en sjungande röst eller en robotliknande tonfall. Att inleda och upprätthålla samtal ligger ofta utanför deras förmåga. De kan härma ord, men förstår inte alltid vad orden betyder.
Autistiska barn är ibland olyckligt kända för sina ovanliga beteenden, varav många innebär starkt ritualiserade och repetitiva rörelser. Barnen kan bli upprörda om deras rutiner inte följs, och de kan då reagera utåt. Vissa autistiska barn utför repetitiva rörelser som gungande och snurrande, eller kan verka vara i konstant rörelse. De tenderar att fokusera på detaljer hos ett föremål snarare än helheten, och kan vara känsliga för en viss retning samtidigt som de är helt okänsliga för en annan. Ett barn kan till exempel ogilla ljud, men ändå tolerera stora mängder smärta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online