Autism är en neuropsykiatrisk utvecklingsstörning som påverkar hur en person kommunicerar, interagerar med andra och uppfattar världen omkring sig. I USA lever uppskattningsvis 1,5 miljoner människor med autism, och forskning tyder på att så många som 3 till 6 barn per 1 000 kan ha diagnosen – en siffra som verkar öka över tid.
Om det faktiska antalet barn med autism verkligen ökar, eller om det beror på förbättrade diagnostiska metoder som gör det möjligt att identifiera fler barn, är fortfarande en fråga som debatteras bland experter.
Klassiska symtom på autism innefattar svårigheter med verbal och icke-verbal kommunikation, nedsatt förmåga till sociala interaktioner samt repetitiva beteenden och begränsade aktiviteter. Detta kan inkludera ett ovanligt intensivt intresse för särskilda eller ovanliga ämnen.
Svårighetsgraden varierar kraftigt – från lindriga till svåra funktionsnedsättningar – vilket gör att autism omfattar ett brett spektrum av beteenden och utmaningar. Barn kan uppvisa tidiga tecken redan vid 6 månaders ålder, men uppfyller sällan de fullständiga diagnostiska kriterierna förrän vid 3 års ålder eller senare. Barn med svårare funktionsnedsättningar visar ofta tydliga språkfördröjningar före tre års ålder, medan lindrigare beteendemönster kanske inte blir uppenbara förrän vid 4–5 års ålder.
Barn med autism kan misslyckas med att utveckla normala relationer till sina föräldrar. De visar ofta bristande intresse för människorna runt sig och svarar inte på verbala eller icke-verbala signaler. Istället kan de fokusera intensivt på ett enda objekt under långa perioder.
Små barn med autism reagerar ofta inte när de tilltalas vid sitt namn och kan framstå som helt frånvarande eller oberörda av världen omkring dem.
Försenad språkutveckling eller ovanligt språkbruk kan vara tidiga indikatorer på autism. Autistiska barn refererar ofta till sig själva vid namn istället för att använda "jag" eller "mig", och talar med en ovanlig rytm och tonfall. Många barn pratar utan hänsyn till andras reaktioner och kan fokusera på ämnen som inte intresserar omgivningen – utan att själva verka medvetna om detta.
Barn med autism har svårt att läsa av andra människor och uppfatta sociala signaler. De kan ha svårt att känna igen tonläge i rösten eller ansiktsuttryck, och saknar ofta empati för andra eftersom de inte förstår vad andra tänker eller känner.
De undviker ofta ögonkontakt och studerar inte andras ansikten eller kroppsspråk. Att leka med andra barn är en utmaning, eftersom barnet med autism inte uppmärksammar eller svarar på andras behov. Lekkamrater kan användas som redskap för barnets egna syften, utan att någon verklig interaktion söks.
Många barn med autism motstår fysisk beröring och drar sig undan från kramar och mysande stunder. De knyter ofta inte an till sina föräldrar och kan framstå som kyliga eller okänsliga för emotionella uttryck av närhet och kärlek.
Överkänslighet för höga ljud, starkt ljus och beröring är också vanligt förekommande.
Många små barn med autism utvecklar tvångsmässiga repetitiva beteenden som gungande, snurrande eller virvlande rörelser. Självskadande beteenden såsom huvudknackning och bitning kan också förekomma.
Autism är en livslång funktionsnedsättning med okänd orsak. Symtomen kan verka minska med tiden, men den underliggande störningen består. Tidig insats och rätt pedagogiska metoder kan ge träning i sociala färdigheter och förändra vissa beteenden, men bristande empati och svårigheter att förstå andra kan innebära livslånga utmaningar.
Tal- och språkträning kan förbättra språkförmågan, men brister i verbal och icke-verbal kommunikation kvarstår ofta i olika grad.
Många vuxna med autism lever friska och lyckliga liv, och många klarar att bo självständigt. De kan studera vid universitet och högskolor samt bygga karriärer som kräver omfattande utbildning. Ofta fokuserar de på ett smalt specialområde där de utvecklar betydande expertis och djup kunskap.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online