Servicehundar har på senare år blivit allt populärare bland personer med autism. Hundarna fungerar som en form av terapi och kan hjälpa autistiska barn att utveckla sina sociala färdigheter. Servicehundar för autism kallas även för SSIG-hundar (sensory or social signal dogs). För att ett barn ska kunna få full nytta av arbetsterapi och fysioterapi samt kunna hantera hunden själv bör barnet vara tillräckligt gammalt eller moget för att kunna gå ut med hunden, mata den och städa efter den. Till skillnad från den traditionella relationen mellan servicehund och ägare samarbetar autismhundar med både förälder och barn – var för sig och tillsammans.
En servicehund (eller annat servicedjur, exempelvis en apa eller katt) är specifikt tränad från tidig ålder – och ibland till och med avelsframställd för vissa egenskaper – för att hjälpa människor med funktionsnedsättningar. Exempel är ledarhundar för blinda, hundar som varnar döva för ljud som dörrklockor, brandlarm och tutande bilar, samt anfallshundar som kan "känna" när en person håller på att få ett anfall. Vissa hundar klarar flera av dessa uppgifter.
Att träna en servicehund tar flera år och kan vara en pågående process beroende på ditt barns behov. Ju fler steg en uppgift kräver, desto längre tid tar det att lära hunden. Vissa raser är naturligt bra på att valla och lär sig snabbt uppgifter som att "hitta" och "leda", medan andra raser har andra medfödda färdigheter. Eftersom utbildningen tar så lång tid (du kan till och med få möjlighet att välja ut valpen du vill ska tränas) är väntetiden ofta lång – från månader upp till flera år.
För att kvalificera sig som servicehund måste hunden lystra på kommandon 90 procent av gångerna redan första gången kommandot ges, visa grundläggande lydnadsfärdigheter (sitt, stanna, ligga) samt vara tränad att utföra minst tre uppgifter som lindrar ägarens funktionsnedsättning.
För personer med autism kan servicehundar varna för kommande anfall, avleda sammanbrott samt trösta och lugna de som lider av svår ångest. De hjälper också autistiska ägare att inse när de "stimmrar" (utför självstimulerande, repetitiva rörelser), vilket hjälper dem att få kontroll över vanan.
Vissa barn med sensorisk känslighet mår bra av det djupa trycket från hunden som ligger skyddande över dem och kan då bättre kontrollera eller avleda starka reaktioner. Hundarna kan dessutom tränas att hämta hjälp, reagera när barnets namn ropas, hjälpa till att hitta ett borttappat barn samt hålla ett barn borta från trafikerade vägar och faror som rinnande vatten och öppna brunnar.
Servicehundar är inte husdjur; de är högt tränade fysiska eller terapeutiska hjälpmedel. Alla servicehundar bär inte märken som identifierar dem som sådana, även om många gör det, men de flesta ägare förklarar gärna vad hunden gör. Bär inte hunden något ID-märke har den oftast en ryggsäck, sele eller väst. Du kan också ofta känna igen en servicehund på dess fokuserade och lugna uppträdande.
Du ska inte klappa, vissla eller ropa på en servicehund, eftersom den bokstavligen "är i tjänst" när den är ute med sin ägare och inte ska distraheras från sitt värdefulla och nödvändiga arbete. Mata aldrig en servicehund – att erbjuda vatten är dock okej om hunden verkar uttorkad och ägaren tillåter det.
Du kan träna din egen hund till servicehund, men det kräver mycket tid och engagemang. De flesta servicehundar är mycket dyra och kan kosta upp till 20 000 amerikanska dollar. Som tur är finns det många stipendier och bidrag som kan hjälpa föräldrar att täcka kostnaden.
North Star Foundation, baserad i Connecticut i USA, specialiserar sig på barn med autism. Autism Service Dogs of America, baserad i Oregon, använder i genomsnitt tolv månader på att träna varje hund för ett specifikt barn. Project Chance i Florida tränar golden retrievers som avelsframställts särskilt för vissa egenskaper till att bli stödjhundar för barn med autism. Kontakta organisationerna direkt för mer information om ansökningsprocesser och kötid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online