Är sneda lillfingrar kopplade till autism?

Många har någon gång lagt märke till att sin lillfinge böjer sig lite åt sidan och undrat om det kan betyda något. Ett snett eller böjt lillfinger kallas medicinskt för clinodactyli, och det är en av de vanligaste anatomiska variationerna som finns hos människor.

Vad är clinodactyli?

Clinodactyli innebär att ett finger, oftast lillfingret, är böjt snett i sidled. Böjningen beror vanligtvis på att mellanfalangen i fingret är ovanligt formad eller kortare än normalt. Variationen kan förekomma på ena eller båda händerna och är ofta ärftlig – den kan alltså gå i familjer över flera generationer.

Är det farligt?

I de allra flesta fall är ett snett lillfinger helt ofarligt. Det påverkar inte handens funktion nämnvärt och kräver sällan någon behandling. Många lever hela livet utan att ens veta att de har variationen.

Finns det något samband med autism?

Nej – ett isolerat snett lillfinger utan andra symtom är inte kopplat till autism. Detta är en utbredd missuppfattning. Clinodactyli förekommer visserligen ibland som ett drag vid vissa ovanliga genetiska syndrom, men då uppträder den alltid tillsammans med flera andra tydliga tecken. En ensam böjd lillfinger hos ett annars friskt barn är därför inte något varningstecken för autism eller någon annan sjukdom.

När bör man söka vård?

Kontakta vården om:

• böjningen är kraftig och begränsar handens funktion,
• fingret gör ont eller blir stelt,
• barnet har flera andra ovanliga fysiska drag samtidigt.

Sammanfattningsvis: ett snett lillfinger är en vanlig, harmlös kroppsvariation. Det säger ingenting om risk för autism, och orsakar i normala fall varken besvär eller behov av behandling.