Vestibulär stimulering och autism – så påverkas balanssinnet

De flesta känner till de fem klassiska sinnena: smak, känsel, lukt, syn och hörsel. Dessa kallas ofta distanssinnen, eftersom de hjälper oss att uppfatta världen runt omkring oss. Mindre kända är däremot de så kallade nära sinnena: det taktila sinnet (känseln i huden), proprioceptionen (kroppsuppfattningen) och det vestibulära sinnet (balans- och rörelsesinnet).

Författaren och pedagogen Carol Stock Kranowitz, M.A., definierar sensorisk bearbetning som de metoder genom vilka hjärnan tar emot och organiserar den information som når den från kroppen via våra distans- och närsinnen. Hos personer med autism fungerar denna bearbetning ofta annorlunda, vilket kan påverka vardagen på många sätt.

Autism – hur vanligt är det?

Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) har förekomsten av autismspektrumtillstånd ökat markant över tid. De äldre siffrorna som ofta citeras anger att cirka 1 av 110 barn har autism, men nyare undersökningar visar betydligt högre tal – i dag uppskattas det vara så många som 1 av 36 barn i USA. Ökningen beror delvis på förbättrad diagnostik och ökad medvetenhet.

Kännetecken vid autism

The Autism Society of America (ASA) beskriver autism som en utvecklingsrelaterad störning som påverkar varje barn på ett unikt sätt. Vanligtvis handlar det framför allt om tre områden:

• Kommunikation och språkförmåga
• Sociala färdigheter och samspel med andra
• Beteendemönster och sensorisk bearbetning

Vad är det vestibulära sinnet?

Det vestibulära sinnet gör det möjligt för hjärnan att registrera och bearbeta kroppens rörelser, balansen och förhållandet till tyngdkraften. Sinnet sitter i innerörat och är avgörande för vår förmåga att hålla balansen, koordinera rörelser och orientera oss i rummet. Hos många personer med autism är detta sinne nedsatt eller fungerar atypiskt.

Tecken på vestibulär störning

Enligt Kranowitz kan vestibulära svårigheter yttra sig på flera olika sätt, bland annat:

• Antingen intolerans mot rörelse eller ett starkt begär efter intensiv rörelse, exempelvis snurrande och gungande
• Problem med balansen
• Dålig muskeltonus
• Svårigheter med språklig eller visuell bearbetning

Vissa barn söker aktivt starka rörelseupplevelser, medan andra undviker dem helt och hållet. Båda mönstren kan vara tecken på att det vestibulära systemet inte bearbetar informationen på ett typiskt sätt.

Vestibulär stimulering kan hjälpa

Kranowitz beskriver det vestibulära sinnet som vårt mest ursprungliga sinne. Föräldrar kan själva erbjuda barnet vestibulärt stimulerande aktiviteter som att snurra, gunga och hoppa. Hon understryker dock vikten av att gå långsamt fram och att alltid söka stöd hos en arbetsterapeut (ergoterapeut) som är utbildad i sensorisk integration, så att stimuleringen anpassas efter just ditt barns behov och toleransnivå.

Med rätt anpassade aktiviteter och professionellt stöd kan vestibulär stimulering bidra till bättre kroppsmedvetenhet, förbättrad balans och en lugnare vardag för barn med autism.